Forskare kritiserar beräkningar om att fiskare och fiskätande djur konkurrerar med varandra

Sture Hansson, professor emeritus från Sverige, har tillsammans med sin arbetsgrupp beräknat att Östersjöns sälar och fåglar konkurrerar om fiskfångsten med människan. Beräkningen publicerades i fjol. Men forskare från Naturresursinstitutet och Helsingfors universitet svarar i en vetenskaplig tidskrift med kritik mot forskningen av Hansson m.fl., eftersom den innehåller allvarliga brister och fel.

I Hanssons beräkningar antas sälar äta knappa 100 000 ton fisk och antas fiskätande fåglar äta ca 83 000 ton fisk per år. Fiskarnas årliga fångst från fiske är ca 700 000 ton.

Forskningen har slagit ihop mycket data om Östersjöns fiskätande djurs näringskonsumtion.

Forskare från Naturresursinstitutet (Luke) och Helsingfors universitet konstaterar i sitt nyligen publicerade svar att man har kommit fram till stora tal genom att räkna ihop fiskätarnas fiskkonsumtion inom vidsträckta delområden av Östersjön. Fångsten från fiske kom däremot exempelvis för gösens och abborrens del främst från finländska kustområden.

– Eftersom fiskestatistiken inte är lika heltäckande i andra länder underskattas den totala fångsten i jämförelse med fiskmängden som äts av rovdjur, säger specialforskare Outi Heikinheimo från Naturresursinstitutet. 

Till exempel i den norra delen av Östersjöns huvudbassäng, dit även Skärgårdshavet hör, beräknade Hansson m.fl. att storskarvar åt ca 380 ton fisk år 2010, vilket var ungefär hälften mer än fångsten från fiske (240 ton).

Generalisering möjliggör felaktiga slutsatser

Hanssons resultat motsvarar inte överhuvudtaget de finska forskningsresultaten. I Finland har beräkningarna för motsvarande kustområde varit att skarvarna åt bara 50 ton fisk år 2010, vilket är cirka en fjärdedel av fångsten från fiske (190 ton).

– Att generalisera data om näringskonsumtion från ett eller några få ställen till att gälla stora områden i Östersjön kan lätt leda till felaktiga slutsatser, eftersom exempelvis storskarvars kost kan variera mycket beroende på vilka fiskarter som förekommer rikligt och är lättfångade i omgivningen, säger akademiforskare Aleksi Lehikoinen från Naturhistoriska centralmuseet (Luonnontieteellinen keskusmuseo, Luomus), som är en del av Helsingfors universitet.

Rovfiskar och beståndsvariation saknades

Forskningen av Hansson m.fl. beaktade inte rovfiskar överhuvudtaget. Till exempel i Skärgårdshavet äter gäddor och gösar mångdubbelt mer fisk än den mängd som storskarvarna konsumerar. Gäddor som är stora nog att fiskas upp äter 700–3 800 ton fisk per år i Skärgårdshavet och motsvarande siffror för gösar är 1 000–4 300 ton.  Storskarvar fångar 576–835 ton fisk per år inom samma område.

Rovfiskarnas existens i vattendrag anses i allmänhet vara viktig, eftersom de jämnar ut extrema variationer i bytesfiskarnas bestånd och eliminerar svaga och långsamt växande individer. Andra fiskätande rovdjur har samma inverkan på ekosystemet. En annan sak är den skada de orsakar fångsten i fiskarnas fångstredskap, men i denna forskning är det inte fråga om det.

I publikationen av Hansson m.fl. utelämnades den stora naturliga variationen i beståndet av gös och abborre, som orsakas av att sommartemperaturerna påverkar dessa fiskars förökning. De mindre fångsterna som hade orsakats av mindre årskullar tolkades som en följd av konkurrens.

– Det har inte konstaterats någon förändring i den totala dödligheten bland abborrar i jämförelse med tiden innan storskarvarna kom eller sälarna ökade i antal, förklarar professor Hannu Lehtonen från Helsingfors universitet.

Fiskätande rovdjur fångar i genomsnitt fiskar som är mindre än de fiskar som människan fångar, och de jagar också olika arter på ett mångsidigare sätt. Rovdjur får lättast tag i fiskar som är i dålig kondition, sjuka eller har någon annan riskfaktor för att bli fångade. Långsamt växande individer löper en högre risk att bli fångade än de som växer snabbt, eftersom de är av en lämplig storlek under en längre tid.

Människor fiskar däremot individer som rör sig mycket och växer snabbt och därför är färdiga att fiskas upp redan som unga.

Hansson m.fl. nämner att målet med deras artikel är att lägga fram information som grund för debatten om sälar och storskarvar. De forskare som har författat svaret anser att denna typ av grova, till och med vilseledande analyser främst tillspetsar konflikten.

Länk till den ursprungliga publikationen: https://doi.org/10.1093/icesjms/fsy054

Ytterligare information: