Jorderosion är ett stor problem för jordbruket i Etiopien. Många år av intensivt bruk av jorden har lett till att marken utarmats på de näringsämnen som behövs för en effektiv och riklig skörd. För att förbättra jordmånen och odlingsavkastningen har etiopiska jordbrukare i Hawassa i södra Etiopien tillsammans med forskare vid Helsingfors universitet och universitetet i Hawassa testat nya odlingsmetoder som utnyttjar kvävefixerade bakterier. Det fyraåriga experimentet SOILMAN (2013-2017) uppvisar lovande resultat.
– Genom att tillföra kvävefixerande bakterier till baljväxter fick projektdeltagarna en bördigare jord och bättre skörd. Bakterierna berikar jorden tack vare sin förmåga att ta tillvara kväve från luften. Det här betyder att man inte behöver använda syntetisk kvävegödsel, något som småbrukare dessutom sällan har råd med, säger professor Kristina Lindström vid Helsingfors universitet.
De kvävefixerande bakterierna, så kallade rhizobium, lever i symbios med baljväxten i dess rotsystem. Bakterierna kan bilda symbios med proteinrika växter som sojabönor, ärter, bondbönor, jordnötter, klöver och lupiner. För bästa effekt bör man ympa utsädet med framodlade rhizobiumbakterier.
– Utmaningen i Etiopien är att det i nuläget finns endast få aktörer som framställer lämpliga bakteriekulturer, säger Aregu Aserse, som är från Etiopien och nu arbetar som forskardoktor vid Helsingfors universitet.
– Bakteriestammen bör vara anpassad till etiopiska mark- och temperaturförhållanden. Det går inte att använda en bakteriekultur som framställts i t.ex. Finland, tillägger Lindström.
Olika växter behöver dessutom olika slags rhizobiumbakterier. I Hawassa har Lindström och Aserse särskilt undersökt vilka bakterier som passar sojabönan (Glycine max) och vaxbönan (Phaseolus vulgaris).
Upptäckt: två nya bakteriearter i Etiopien
I samband med arbetet upptäckte Aserse och Lindström två nya arter av rhizobiumbakterier i Etiopien: Rhizobium ethiopicum som lever i symbios med vaxbönan och Bradyrhizobium shewense vars värdplanta är ärtväxtträdet Erythrina brucei, som enbart förekommer i Etiopien.
– Etiopien har en stor biologisk mångfald av växter och djur, men även markbakterierna bjuder på en förbluffande stor variationsrikedom. Möjligheterna att hitta bakterier som lämpar sig för olika förhållanden är därför mycket goda, säger Lindström.
På grund av en ovanligt stark El Niño drabbades Etiopien år 2015 av särskilt svår torka och hungersnöd. Genom ny forskningskunskap och nya jordbruksmetoder hoppas forskarna att de kan bidra till att förhindra framtida svältkatastrofer.
– Under torrperioden 2015 upptäckte vi att plantornas tolerans mot värme och torka ökar tack vare inokulering av rhizobiumbakterier. Att tillföringen av bakterier visade sig förbättra sojabönans och vaxbönans avkastning var projektets största framgång, säger Aserse.
Forskarna hoppas att fler etiopiska jordbrukare ska kunna dra nytta av metoden och fördelarna i framtiden.
– Alla som har varit involverade i projektet, både forskare och jordbrukare, såg fördelarna. Det inledande året var det bara fyra jordbrukare som vågade satsa på metoden och sojabönan, men följande år ville så gott som alla i byn vara med när de hörde om resultatet, berättar Mila Sell vid Naturresursinstitutet.
För att få igång en verksamhet på större skala rekommenderar projektets deltagare grundandet av ett lokalt kooperativt företag för sojabönor.
– Genom ett medlemsstyrt lantbrukskooperativ kunde jordbrukarna nå en större marknad, vilket kan ge tillräcklig motivation för att börja odla sojabönor istället för tuggdrogen kat (Catha edulis), som är en viktig exportprodukt i Etiopien. Detta skulle ha positiv inverkan både på den lokala tillgången till mat och på odlingsmarkens kvalitet, eftersom baljväxter förbättrar jordmånen medan kat utarmar den, säger Lindström.
Info om SOILMAN-projektet:
Målet med SOILMAN-projektet var att använda ekosystemtjänster till att förbättra livsmedelstryggheten, skörden och jordmånen i Etiopien.
Forskare undersökte bakterieinokulering som biologisk gödslingsmetod i ett tvärvetenskapligt experiment som genomfördes i lokala jordbruk nära Hawassa, 270 kilometer söder om Addis Abeba. En innovationsplattform grundades med medverkande jordbrukare från två byar. Både manliga och kvinnliga medlemmar av hushållen deltog. Lokala aktörer, inklusive jordbruksrådgivare, experter från Hawassa University och representanter för ett bondekooperativ inbjöds att delta i verksamheten.
I plattformens verksamhet ingick gårdsbesök, odlingsexperiment, utbildning och månatliga träffar som organiserades av en lokal expert från universitetet som talade språket. De medverkande bönderna erbjöds utsäde och biologisk gödsel för odlingen av vaxböna, som är en traditionell gröda, och för sojaböna, som introducerades som ny gröda. På träffarna hade de tillfälle att dela med sig av sina erfarenheter och sin kunskap.
Årligen ordnades workshoppar där experter i rhizobiumbakterier, markvetenskap, näringslära, agronomi och kooperativ delade med sig av sin kunskap med utgångspunkt i medlemmarnas frågor, behov och önskemål. På workshoppen i matlagning bakade deltagarna bröd och tillredde maträtter av sojabönor under vägledning av en nutritionist.
Innovationsplattform. SOILMAN-projektet skapade en innovationsplattform (IP) för att samla projektets medlemmar och sprida kunskap. Bild: Alfred Ombati / ILRI.
Innovationsplattformens tvärvetenskapliga och inkluderande metod visade sig vara ett utmärkt verktyg för att bygga upp kapaciteten och stärka egenmakten hos plattformens medlemmar, i synnerhet de kvinnliga jordbrukarna. Inom ramen för innovationsplattformen samarbetar jordbrukare, forskare och andra aktörer genom att dela och utbyta kunskap och utveckla hållbara tillvägagångssätt.
SOILMAN-projektet finansierades av Finlands Akademi och genomfördes av Helsingfors universitet 2013–2017.
Webbplats: https://blogs.helsinki.fi/soilman-uh/category/soilman-blog/
Publikation: Sell, Mila & Vihinen, Hilkka & Gabiso, Galfato & Lindström, Kristina. (2018). Innovation platforms: a tool to enhance small-scale farmer potential through co-creation. Development in Practice. 1-13. 10.1080/09614524.2018.1510473.