Att skydda Östersjön är inte helt och hållet upp till oss – påverkas även av klimatförändringen och samhällsförändringarna

Urbaniseringen och den tekniska utvecklingen inom energiproduktionen gör det lättare att nå de nuvarande miljömålen gällande Östersjön. Å andra sidan skulle till exempel en ökad efterfrågan på animaliska proteiner göra det svårare att få Östersjön i gott skick. Att få livsmedelsproduktionens mål och de mål som gäller havsmiljöer att gå ihop kommer att bli en stor utmaning i framtiden.

Östersjöns ekosystem är känsligt för störningar. Förändringar i klimatet, föroreningar i havet och bruket av dess naturresurser påverkar havsekosystemets funktion och struktur.

Enligt prognoser kommer klimatuppvärmningen att försämra lantbruksförutsättningarna i flera sådana delar av världen som just nu har en stark livsmedelsproduktion. Det kan leda till ökat fiskeri och lantbruk i Östersjöområdet.

– Det viktigaste bekymret för nuvarande och kommande beslutsfattare är hur livsmedelsproduktionens mål och målen som gäller havsmiljöer ska fås att gå ihop. Att skydda Östersjön är inte helt och hållet upp till oss, utan klimatförändringen och de globala samhällsförändringarna påverkar hur stora utmaningarna blir, säger professor Kari Hyytiäinen från Helsingfors universitet.

Det beräknas att klimatförändringen kommer att öka urlakningen av näringsämnen från avrinningsområden.

– Det gör det svårare att bekämpa övergödningen och att nå de gemensamma miljömål som beskrivs i HELCOM:s verksamhetsplan för Östersjön.

De globala förändringarna i folkmängd och konsumtionsvanor är viktiga, styrande faktorer för havsekosystemets tillstånd. De kan till och med vara mer betydande än klimatförändringen.

– Om vi till exempel börjar äta mer hälsosamt minskar näringsbördan märkbart, vilket på lång sikt gör det lättare att få havet i gott skick, konstaterar Kari Hyytiäinen.

 

BONUS BALTICAPP-forskningsprojektet (2015–2018) är en del av BONUS-forskningsprogrammet (Art. 185). Läs projektets avslutande sammandrag här.