Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är en viktig faktor när man vill utveckla samhället. Det betonar LERU, en sammanslutning av de främsta europeiska forskningsuniversiteten, i en diskussion med EU-kommissionen.
På LERU:s nya lista över viktig forskning finns också projekt vid Helsingfors universitet, t.ex. projektet European Language Diversity for All (ELDIA) som leds av professor Anneli Sarhimaa. I projektet försöker åtta europeiska universitet hitta nya sätt att främja individuell och samhällelig flerspråkighet.
– Vi är en grupp forskare som är bekymrade över minoritetsspråkens ställning och ville skapa en ny analysmetod som beslutsfattarna kan använda, säger Riho Grünthal, professor i östersjöfinska språk.
Och när ELDIA slutfördes 2013 hade man fått till stånd en barometer som mäter minoritetsspråkens livskraft, EuLaViBar. Med hjälp av verktyget kan stödet riktas till de områden där språken är hotade.
Meänkieli, karelskan och kvänskan i svårigheter
– Språket är en spegling av samhället. Det reflekterar hur samhället fungerar, säger professor Grünthal.
När man vill utreda hur ett minoritetsspråks ställning kunde förbättras, krävs det alltså ett brett samhälleligt perspektiv.
I ELDIA anlägger man flera olika perspektiv: forskningen utgår från språkvetenskap, juridik, sociologi, statistik och medieforskning. De huvudsakliga forskningsobjekten är finsk-ugriska språk, eftersom det redan finns forskning om språken i västra Europa.
De flesta av de minoritetsspråk som ingick i forskningen är hotade, åtminstone i viss mån.
– Jag forskar i karelska och vepsiska, och deras ställning i Ryssland är mycket oroande. Om situationen inte förändras kommer de att försvinna.
Enligt ELDIA är de tre mest hotade språken i de nordiska länderna meänkieli i Sverige, karelskan i Finland och kvänskan i Norge. Karelskan har nyligen fått officiell ställning i Finland och är i praktiken fortfarande helt osynlig.
Återhämtningen beroende av viljan
ELDIA-projektet stärkte tron på att språken kan överleva och återhämta sig.
– Till exempel har nordsamiskans ställning förbättrats i Skandinavien tack vare en ökad medvetenhet om den samiska identiteten och hur viktigt det är för hela kulturen att språket bevaras.
Effektiva språkpolitiska lösningar måste alltså omfatta både individen och samhällsstrukturer. Det räcker inte med att bara ge tillstånd att använda språket eller förbjuda diskriminering.
Korrigering: Professorerna Riho Grünthals och Anneli Sarhimaas titlar är rättade 23.1. 2015 kl. 14.00