En färsk doktorsavhandling granskar sverigefinnars etnopolitiska kampanjer och aktivism i sociala medier på 2010-talet, och hur sverigefinnarnas invandrarbakgrund samt deras ställning som nationell minoritet påverkar sverigefinskheten.
Inom forskningen om sverigefinskhet har man under det här millenniet fokuserat på den första och andra invandrargenerationen och inte behandlat följderna av minoritetserkännandet. Tuire Liimatainens doktorsavhandling Finnishnesses in Sweden - The Discursive Construction of Ethnicity in the Landscape of Social Media bidrar med ett nytt perspektiv till forskningen om sverigefinskhet.
Avhandlingen granskar sverigefinskhetens mångfasetterade beskaffenhet på sociala medier. Med termen ”sverigefinnar” syftar man i allmänhet på de immigranter som kom till Sverige från Finland efter andra världskriget samt på deras ättlingar i Sverige. År 2000 erkändes sverigefinnarna som en nationell minoritet, och sverigefinnarnas och det finska språkets ställning lyftes fram som en del av Sveriges mångkulturella historia jämsides med andra nationella minoriteter.
– Sverigefinnarnas ställning som nationell minoritet är också mycket exceptionell eftersom det i allmänhet inte är möjligt för grupper som bildats genom migration att erkännas som nationella minoriteter, för att begreppet hänvisar till historiska minoritetsgrupper, säger Liimatainen.
Mångsidig finskhet
Doktorsavhandlingen visar att sverigefinskheten inte längre kan uppfattas enbart som utlandsfinskhet, utan att förståelsen för den också kräver att finskheten konceptualiseras som en del av Sveriges nationella historia.
– Det här ifrågasätter finskheten som ett fenomen som bara knyter an till Finlands nationalstat och migrationshistoria, säger Liimatainen.
Konkreta exempel på det här är till exempel nya symboler som nyligen tagits fram, såsom sverigefinnarnas flagga, och det i medierna uppmärksammade fallet där en sverigefinsk aktivistgrupp krävde att finländska kvarlevor ska återlämnas till Finland, men som i Finland nästan inte alls har behandlats ur ett svenskt minoritetsperspektiv.
– Min undersökning på sociala medier lyfter samtidigt fram mångfalden hos den svenska befolkningen med finländsk bakgrund och motstridiga tolkningar av vad sverigefinskhet är eller vem som har rätt att vara sverigefinne. Vid sidan av minoritetsperspektivet består materialet också av mer traditionella reflektioner om till exempel det finska språket, förhållandet till Finland och till exempel muminmuggar.
Erkännandet av sverigefinnarna som en nationell minoritet har stärkt de etniska gränserna mellan finskhet och svenskhet genom att framhäva språkliga och kulturella särdrag, men också upplevelser av utanförskap. Samtidigt verkar de etniska gränserna bli allt svårare att urskilja i ett bredare globalt sammanhang på grund av finnarnas och svenskarnas vithet och kulturella likheter.
FM Tuire Liimatainen disputerar den 3.9.2022 kl. 12.15 vid humanistiska fakulteten id Helsingfors universitet med avhandlingen "Finnishnesses in Sweden - The Discursive Construction of Ethnicity in the Landscape of Social Media". Disputationen äger rum i Porthania, PII, Universitetsgatan3, Helsingfors. Disputationen hålls på finska.
Opponent är professor Outi Fingerroos, Jyväskylä universitet, och kustos är professor Peter Stadius.
Avhandlingen finns tillgänglig elektroniskt i Helda.
Disputandens kontaktuppgifter:
Tuire Liimatainen
Tfn +35840 8283855
tuire.liimatainen@helsinki.fi