Frågan om romerna har på senare tid varit aktuell i offentligheten i Sverige och ett intresse för romernas historia har vaknat, berättar Panu Pulma, professor i Finlands och Nordens historia vid Helsingfors universitet.
Det här intresset är en av orsakerna till att Pulmas prisbelönta bok, Suomen romanien historiasta (SKS, 2012), i höst utkommer på svenska – något som är beklagansvärt sällsynt när det gäller finsk facklitteratur.
– I Finland har man forskat mer i romernas historia och till och med mer i romernas historia i Sverige än vad man har gjort i Sverige, berättar Pulma.
– Romernas historia i Finland och Sverige går in i varandra på många sätt, men det finns också skillnader.
Soldater och byggnadsarbetare i Finland
Romerna kom till Sverige redan på 1500-talet. Liksom på annat håll mötte de många svårigheter och blev utvisade till olika länder.
På 1700-talet värvades dock romer till svenska armén, och när Sverige inledde omfattande befästningsarbeten kom romer både som soldater och som byggnadsarbetare till Finland. De tog med sig sina familjer och på så sätt uppstod Nordens största romska samhälle i Finland.
Från den här tiden härstammar de romska släkternas svenska efternamn.
Kriget tvingade dem västerut
I Viborgs län, som i samband med fredssluten på 1700-talet blev en del av Ryssland, bosatte sig en ovanligt talrik romsk befolkning, men man vet inte exakt när och varför, berättar Pulma.
– En förklaring är att inställningen till lösdriveri inte var lika strikt i Ryssland som i Sverige. Tillsammans med de evakuerade kom de här romerna till Finland efter andra världskriget, men de blev nästan helt utan stöd. T.ex. tilldelades endast få romska familjer mark.
Kontakterna mellan romerna i Finland och Sverige har bestått genom sekler, vilket var en av orsakerna till att många finska romer på 1950- och 1960-talet flyttade till Sverige. Men den viktigaste orsaken var nog romernas usla situation i Finland, bedömer Panu Pulma.
De som kommer från Finland hörs mera
En viktig skillnad i de finska och de svenska romernas historia är att det på 1800-talet kom en ny våg med romer från Sydeuropa till Sverige. De slog sig ner också i de andra nordiska länderna, men inte i Finland.
De som kom på 1800-talet ägnade sig åt andra näringar och talade ett annat språk än romerna i Finland. De olika romska grupperna i Sverige har senare haft svårt att samarbeta, och ofta har de finska romernas föreningar fungerat som romernas språkrör i Sverige. Först på senare tid har det blivit en ändring.
Tolkar, språkkurser och arbete
– Det är fint att vår bok kommer ut i Sverige. Avsikten är att publicera den på hösten på bokmässan i Göteborg, berättar professor Pulma.
Göteborg är en mycket lämplig ort för att fira utgivningen av boken. Göteborg led av brist på arbetskraft och hörde till de städer som hade en positiv inställning till romer som flyttade från Finland. Romerna fick hjälp med att skaffa bostad och sysselsättning, tolktjänster, språkkurser och utkomststöd – i samma utsträckning som andra immigranter.
I dag den 8 april firar vi romernas nationaldag.
Relaterad läsning:
Forskningen och undervisningen i romani vid universitetet vitaliseras (på finska)
Artikel i tidningen Yliopisto (1/2014) om romernas sysselsättningsläge i Finland (på finska)
Panu Pulma i humanistiska fakultetens jubileumsserie #375 humanister
Henry Hedman, lärare i romani, i humanistiska fakultetens jubileumsserie #375 humanister (på finska)