− Modern forskning visar att reformationen på många områden inom kultur- och samhällslivet ingalunda ändrade gällande kutym snabbt, utan att ändringarna kunde ske mycket långsamt, konstaterar
Det är inte heller helt entydigt när de medeltida reformerna övergick till reformationen och under en hur lång tidsperiod man ännu kan definiera ändringar som en del av reformationen.
Artiklarna i temanumret fäster särskilt uppmärksamhet vid reformationens många tolkningar och orsakssamband.
”Vilka motiv och avsikter hade Luther till exempel då han reagerade så aggressivt och fientligt på judefrågan? Och varför gick Luther i attack mot påven som institution genom att identifiera påven som självaste Antikrist?
Temanumret diskuterar särskilt vad lutheranism är i dag.
Enligt
− Man kan säga att det för tillfället pågår en dragkamp i Finland: i ena ändan finns den gamla lutherska anspråkslösheten och i andra ändan en trend som saknar gränser för hur mycket man får framhäva sig själv och skryta överlag.
Temanumret behandlar också den lutherska läran och dess utveckling, de lutherska kyrkornas ekumeniska verksamhet och den lutherska kyrkans roll i internationellt hjälparbete och internationell miljöverksamhet.
− Till exempel har de nordamerikanska lutheranerna kommit med idéen om en ekoreformation. De anser att klimatförändringen, som utgör ett allvarligt hot mot den globala miljön, kräver en övergripande förändring som omfattar många samhällsekonomiska levnadssätt – även radikala förändringar, skriver
Reformaation tulkinnat ja vaikutukset -temanumrets artiklar:
- Virpi Mäkinen:
- Raisa Maria Toivo:
- Jorma Hannikainen:
- Jarmo Juntumaa:
- Kaarlo Arffman:
- Matti Myllykoski:
- Anneli Portman:
- Olli-Pekka Vainio:
- Pekka Kärkkäinen:
- Ville Päivänsalo:
- Panu Pihkala:
Läs mer om ämnet i de forskningsartiklar som publiceras i nya numret av