Laura Hekanaho disputerar om två huvudproblem gällande könsbestämmande pronomen (he, she): användningen av pronomen i generiska dvs. generella referenser och användningen av pronomen när man refererar till icke-binära personer. Det som dessa pronomen har gemensamt är deras betydelse för språklig jämställdhet: vem har rätt att bli synliggjord i språket?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Håll dig à jour med relevanta nyheter från Helsingfors universitet
Maskulint pronomen föråldrat när man generellt refererar till människor
Problemet i användningen av generiska referenser handlar om vilket pronomen som ska användas när man avser människor, eller grupper av människor, i allmänhet (t.ex. A child loves his/her/their mother). Traditionellt har man använt pronomenet he i det här sammanhanget, men tidigare studier visar att det är förenat med problem.
– Det är fråga om ett bredare språkligt och samhälleligt fenomen, där det maskulina ofta utgör normen, förklarar Hekanaho. De flesta språken innehåller ord i stil med tjänsteman, talman, brandman och så vidare. I modern engelska använder man sig oftast av andra alternativ, i fråga om pronomen oftast av singularformen they.
Hur refererar man till en icke-binär person som varken är she eller he?
Ett annat problem med pronomen har att göra med icke-binära personer: vilket pronomen ska man använda för personer som varken är he eller she? Även om icke-binära personer inte är någon ny företeelse, har man först under de senaste åren tagit större hänsyn till deras behov i ett språkligt sammanhang. Många icke-binära har anammat pronomenet they i engelskan, även om vissa föredrar nya pronomen, såsom ze och xe (t.ex. Chris loves zir coffee black).
Pronomen har politiserats i engelskan
Pronomen har politiserats på många sätt i engelskan och relaterar till olika känslor och attityder, vilket inverkar på vilka pronomen som används och på vilket vis.
– I min doktorsavhandling har jag alltså utöver användningen av pronomen även undersökt hur de accepteras och vilka attityder som är förknippade med pronomen.
Laura Hekanahos doktorsavhandling grundar sig på en enkät med 1128 deltagare. 79 av dem var icke-binära, och resten kvinnor och män. De flesta respondenterna hade engelska som modersmål, men även finska och svenska förekom.
Resultaten visar på flera sätt olika sätt att pronomen är angeläget. Respondenterna föredrog singularformen they i fråga om generiska referenser, framför allt för att den är inkluderande (gender inclusive). Att använda enbart he eller she-pronomen upplevdes som exkluderande (gender exclusive), medan kombinationen he or she var mer accepterad, även om den inte var lika omtyckt som they. Språklig jämställdhet tycks därför vara avgörande för användningen av dessa pronomen.
Icke-binära personers pronomen en klar åsiktsdelare
– Många cispersoner bland respondenterna motsatte sig kraftigt sådana pronomen som refererar till icke-binära, med motiveringen att dessa pronomen känns märkliga och onödiga. They ansågs vara ett bättre alternativ än nya pronomen, på grund av att they känns mer bekant.
Det finns även större ideologiska orsaker bakom motståndet mot icke-binära personers pronomen än enbart åsikterna om att sådana pronomen känns konstiga. Själva förekomsten av begreppet icke-binär och pronomen i anslutning till det utmanar den tämligen etablerade binära könsuppfattningen. Därmed avspeglar människors attityder gentemot pronomen även deras könsideologiska uppfattningar. Det här framgick tydligt också av avhandlingens material.
De icke-binära personer som deltog i enkäten beskrev sitt förhållande till pronomen. Merparten av de icke-binära respondenterna uppgav att de använde they som sitt eget pronomen, och endast ett fåtal föredrog nya pronomen. Svaren påvisade att pronomen är viktiga för identiteten. När andra använder rätt pronomen i fråga om en icke-binär person, signalerar det acceptans och respekt gentemot icke-binära. Om en person å andra sidan vägrar använda ett pronomen för icke-binära, ger det uttryck för ringaktning gentemot icke-binära och ogiltigförklarar icke-binär könsidentitet.
– Språkanvändningen har således betydelse, för det handlar inte bara om vilka ord och pronomen vi använder, utan också om vilka värderingar vi ger uttryck för genom vårt språk. Med ett jämlikt och respektfullt språkbruk kan vi till exempel underlätta vardagen för minoriteter.
Filosofie magister Laura Hekanaho disputerar 8.12 kl. 15 vid Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet med sin avhandling ”Generic and Nonbinary Pronouns: Usage, Acceptability and Attitudes”. Avhandlingen är tillgänglig i tjänsten e-thesis.
Disputandens kontaktuppgifter:
Laura Hekanaho, laura.hekanaho@helsinki.fi 050 597 1127