Ett återkommande tema i nordiska sammanhang är diskussioner om invandring, flyktingar, mångkulturalism och integration. Sedan Black Lives Matter-rörelsen har man börjat tala om rasism och rasifieringsproblematik med mindre omsvepningar. Ämnet är dock fortfarande så till vida tabu att det finns en tendens att använda en del omskrivningar och att man hänvisar till folks etnicitet, kulturskillnader eller invandrarbakgrund. Detta sista uttryck leder i sin tur till att man inom nordisk litteratur talar om ”invandrarlitteratur” även när en bok inte handlar om invandring.
– I min doktorsavhandling föreslår jag begreppet postinvandringslitteratur för att sätta ord på ett påfallande fenomen inom nordisk litteratur som vuxit fram i början på 2000-talet. Jag föreslår begreppet också som ett alternativ till vissa tidigare läsningar som härstammar från rasifierande tendenser då man läst böcker med ”etniska glasögon”, det vill säga med en vilja att lära sig om 2den exotiska andra”, säger filosofie magister Maïmouna Jagne-Soreau som disputerar vid Helsingfors universitet.
Enligt Jagne-Soreau handlar postinvandringslitteratur om berättelser om individer som oftast stämplas som invandrare på grund av sitt utseende som avviker från vithetsnormen, trots att de aldrig har invandrat själv. I stället är de uppvuxna i Norden och har inget annat hemland.
– Postinvandringsgenerationen som jag kallar den, består alltså av andra generationens invandrare, blandade och transnationella adopterade: människor som har ätit vispgröt sedan dagis, har smörjts med Vitalis och har drömt mardrömmar om Mårran hela sin barndom. Därtill definierar jag postinvandringslitteratur som den litteratur som har postinvandringsgenerationer som ämne, oberoende av författarens bakgrund.
Identitet och generationskonflikt återkommande teman inom postinvandringslitteratur
I avhandlingen analyseras ett tjugotal verk, bland annat av Maria Navarro Skaranger från Norge, Yahya Hassan från Danmark, Erik Lundin från Sverige och Adrian Perera från Finland.
Böcker som hör till postinvandringslitteraturen kan kännetecknas av återkommande teman och litterära strategier. Man kan bland annat förvänta sig att läsa om temat identitet ur ett mellanförskapsperspektiv, det vill säga en varken-eller dialektik vad gäller känsla av tillhörighet. Därtill återkommer temat generationskonflikt mycket stark, och bekräftar nödvändighet av att förstå skillnaden i upplevelsen av en generation som har invandrat, och en som inte gjort det.
Temana rasism, rasifiering och vithet som överlägsen norm är också ständigt närvarande och tyder på ett akut behov av att diskutera dessa ämnen ytterligare i samhället.
Författarnas stil påverkas också av vem som är den tilltänka läsaren: vita, icke-vita eller både och. Ironi används på olika sätt beroende på den tilltänkta läsaren, vilket läsaren behöver vara uppmärksam på. Författarna använder sig också av en förvirrande effekt av autenticitet för att förbrylla eller provocera läsaren, till exempel genom att hänvisa till sitt eget namn eller kulturella bakgrund även om det är frågan om fiktion.
– Att vara medveten om dessa litterära grepp tillåter oss å ena sida att ta bort de begränsande och rasifierande ”etniska glasögonen” och vara en mer uppmärksam läsare och få en bättre läsupplevelse. Å andra sida understryker greppen böckernas skicklighet, och vi får upp ögonen för litteraturens unika förmåga i fråga om svåra ämnen såsom rasism och rasifiering i dagens Norden, säger Jagne-Soreau.
Maïmouna Jagne-Soreau är filosofie magister från Paris-Sorbonne och disputerar 11.12.2021 kl. 10 (finsk tid) vid Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet i samarbete med Paris-Sorbonne med avhandlingen ”Postinvandringslitteratur i Norden: Den litterära gestaltningen av icke-vita födda och uppvuxna i Norden”
Avhandlingen framläggs till offentlig granskning i Porthania PIII, Universitetsgatan 3, Helsingfors. Disputationen kan följas genom stream.
Avhandlingen finns tillgänglig elektroniskt på Helda.
Disputandens kontaktuppgifter:
Maïmouna Jagne-Soreau
Tfn +358504735782
maimouna.jagne-soreau@helsinki.fi