– Jag funderade hur man kunde kombinera två ämnen som intresserar mig: antikforskning och informationsteknik och kom på att man inom forskningen i den grekiska lyrikens metrik inte ännu har utnyttjat digitala material och metoder i någon större utsträckning.
Så här beskriver doktoranden Erik Henriksson hur hans forskningsprojekt startade. Eriksson, magister i grekiska språket och kulturen och datasystemexpert vid Nationalbiblioteket, skrev en forskningsplan och fick 2015 som en av fyra doktorander Humanistiska fakultetens Digital Humanities-finansiering.
Ett nytt verktyg
Metrik eller verslära är studiet av regelbunden placering av stavelser och ord i diktens verser.
– Det har forskats i den grekiska lyrikens metrik, men varje forskare har samlat ett eget material. I den publicerade forskningen presenteras statistik och slutledningar, men data finns inte tillgängliga, berättar Erik Henriksson.
– Jag vill skapa ett verktyg som lagrar metriska data och göra materialet tillgängligt för alla. Verktyget innehåller en identifieringsalgoritm för metrik. Och vad som är viktigast, den ska också länka till en databas som redan finns. Källkoden är öppen, vilket betyder att också andra kan utveckla verktyget.
Nästan hela den antika grekiska litteraturen finns redan i digitaliserad form. Helsingfors universitet har bl.a. licens för en databas som innehåller 99 % av antikens grekiska litteratur, men databasen tillåter inte datautvinning.
– Till all lycka finns det verktyg som man ganska enkelt kan digitalisera grekisk text med, jag kan alltså också digitalisera själv. Det finns också öppna databaser med papyrustexter och inskrifter och publicerad litteratur, berättar Henriksson.
Förändringar i metriken
Verktyget som Erik Henriksson har utvecklat är nästan färdigt och kan redan användas för insamling av data.
– Mitt forskningsmaterial består för närvarande av 1 500 ”halvautomatiskt” insamlade metriska annotationer.
När materialet växer kan jag börja undersöka de egentliga forskningsfrågorna.
– Jag undersöker förändringar i den antika grekiskans metrik. Med materialets hjälp kan jag undersöka hur förändringar i grekiskans fonetik under den hellenistiska och romerska tiden påverkade lyrikens metrik.