Nordiska feminister med intresse för eugenik betraktade kvinnor som samhällsmödrar

I sin doktorsavhandling gör Merle Weßel en kritisk betraktelse av feministiska rörelser i de nordiska länderna på tidigt 1900-tal. Intresset för eugenik eller rashygien var starkt bland den första vågens feminister.

– Min avhandling är en kritisk studie av nordiska feministiska rörelser under det tidiga nittonhundratalet och deras engagemang för eugenik och rashygieniska diskurser utöver sterilisering, säger Merle Weßel vid Helsingfors universitet. 

– Jag argumenterar för att dagens jämställdhet i de nordiska länderna i den här kontexten ska tas med en nypa salt. Vi måste kritiskt syna om män och kvinnor faktiskt är så jämställda som vi vill tro eller om kvinnor fortfarande definieras huvudsakligen utgående från moderskapet snarare än genom andra gärningar i samhället.

Kontroversiell koppling mellan eugenik och feminism

Det fanns ett utbrett intresse för eugenik bland första vågens feminister, men i Norden var intresset särskilt stort. Kopplingen mellan eugenik och feminism är kontroversiell, eftersom eugenik ofta anses begränsa kvinnors reproduktiva valmöjligheter, medan feminism ger kvinnorna själva makten att besluta om sina val.

I sin doktorsavhandling undersöker Merle Weßel nordiska feministers engagemang för eugenik under perioden 1890–1940. Weßel skärskådar framstående feminister och kvinnosaksorganisationer i Danmark, Sverige, Norge, Finland och på Island.

– Jag undersöker huruvida och i vilken utsträckning nordiska feminister ansåg att eugenik var en ideologi som kunde hjälpa dem stärka kvinnornas position.

Moderskapet definierade kvinnors medborgerliga rättigheter

Avhandlingen för fram att nordiska feminister som var positivt inställda till eugenik betraktade kvinnor framför allt som samhällsmödrar och definierade kvinnors medborgerliga rättigheter med utgångspunkt i moderskapet. De ansåg att kvinnor inte bara var mödrar till sina egna barn utan i första hand nationens mödrar.

– Min studie banar väg för fortsatt forskning kring eugenik och dess kopplingar till andra samhällsrörelser, och också kring hur kvinnorna och välfärdspolitiken påverkades av rashygieniska ideologier efter andra världskriget, säger Weßel.

Merle Weßel försvarade sin doktorsavhandling ”An Unholy Union? Eugenic Feminism in the Nordic Countries, ca 1890–1940” vid Helsingfors universitets humanistiska fakultet den 28 mars 2018.

Avhandlingen:

An Unholy Union? Eugenic Feminism in the Nordic Countries, ca 1890–1940

Merle Weßel, ISBN:978-951-51-4104-0. 28 mars 2018.

För mera information:

Merle Weßel, tfn +49 3834 420 3327, merle.wessel@uni-greifswald.de