Studien visar att uttalet i radio- och tv-nyheterna har blivit regionalt mer neutralt och samtidigt mer skriftspråksnära och därmed formellt.
– Jag var lite förvånad över resultaten, eftersom språket överlag har blivit mer informellt under den här tidsperioden, säger Jenny Stenberg-Sirén.
I studien analyserar hon olika uttalsdrag som är typiska för finlandssvenskan, såsom ändelsebortfall, t.ex. säger många finlandssvenskar borde i stället för bordet och int i stället för inte, och ett par kvantitetsdrag, såsom kortstavigt uttal. Utgångspunkten för analysen är de uttalsrekommendationer som journalisterna vid Svenska Yle har.
– Överlag kan man säga att nyhetsjournalisterna följer uttalsrekommendationerna mycket väl, och de har gjort det under hela tidsperioden. Många av uttalsdragen är ytterst normnära under alla fyra årtionden, men det intressanta är att flera uttalsdrag blir mer normnära under 1990- och 2000-talet, säger Stenberg-Sirén.
Under 1990-talet och 2000-talet uttalar journalisterna några ordgrupper mer skriftspråksenligt, så att alla ändelser hörs. Det gäller framför allt ändelsen -t i bestämda substantiv i neutrum (t.ex. bordet, huset) och uttalet av slutljudet i korta funktionsord (t.ex. efter, mycket, vid). Det här innebär att uttalet blir mer formellt och skiljer sig mer från vardagligt talspråk.
Kvantitetsdragen i analysen visar däremot på en annan trend. Kortstavigt uttal, som är vanligt i hela Svenskfinland, har ökat och på den här punkten närmar sig nyhetsuttalet vardagligt språk. Kortstavighet handlar alltså om att man uttalar den betonade stavelsen kort i ord som t.ex. vara, bara, före eller över, medan enligt uttalsrekommendationen för ett vårdat språk ska vokalen vara lång.
Ett annat kvantitetsdrag som Stenberg-Sirén undersökt är uttalet med lång tonlös konsonant efter lång betonad vokal, något som förekommer främst i huvudstadsregionen. Det här uttalsdraget är typiskt för Helsingfors och Åbo och förekommer enligt studier främst hos äldre personer, traditionellt i ett mer bildat språk.
– Förekomsten av det här uttalsdraget, som jag kallar Helsingforskvantitet, har minskat kraftigt i nyheterna, berättar Stenberg-Sirén.
Språket har blivit mer standarnära och neutralt
Förändringarna i uttalet tolkar Stenberg-Sirén som ett tecken på att nyhetsspråket både blivit mer standardnära och mer socialt och regionalt neutralt. Tolkningen får stöd av de språkideologier, som journalisterna vid Svenska Yle ger uttryck för.
– Det råder en stark standardspråksideologi bland journalisterna vid Svenska Yle och de ser det som en viktig del av sitt public service-uppdrag att stå för ett korrekt språk. Visserligen finns det också en önskan om att normen ska luckras upp och tillåta mer regionala influenser, men standardspråksideologin är ändå klart dominerande, säger Stenberg-Sirén.
I många andra länder i Europa utvecklas mediespråket i en annan riktning, så att de traditionella standardspråken ger vika för regionala standardspråk. Orsakerna till att det finlandssvenska nyhetsspråket däremot gått mot ett mer standardnära håll är flera, tror Stenberg-Sirén. Hon bedömer att minoritetsspråkssituationen, med ständiga debatter om svenskans ställning, diskussioner om vacklande språkkänsla bland finlandssvenskar och såväl språkligt som politiskt tryck från majoritetsspråket finska, påverkar journalisternas inställning till språket. Också språkvården, som länge jobbat tätt samman med medierna, har en viktig ställning och stärker journalisternas känsla för språkriktighet.
– Det allra viktigaste är kanske ändå att de finlandssvenska journalisterna ser språket som en del av sitt uppdrag. Via medierna stärks det finlandssvenska språket, kulturen och identiteten och många journalister ger uttryck för en stark ansvarskänsla. De anser att medierna har ett språkpolitiskt uppdrag, vilket också kan avspegla sig i det faktiska uttalet, resonerar Stenberg-Sirén.
Politices magister Jenny Stenberg-Sirén disputerar 9.2.2018 kl. 12.15 vid Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet med avhandlingen Språk och språkideologier i radio och tv. Standardspråk och språkstandarder i finlandssvenska radio- och tv-nyheter. Disputationen äger rum i Språkcentrums festsal, Fabiansgatan 26. Doktorsavhandlingen publiceras också elektroniskt i E-thesis.
Stenberg-Sirén har en bakgrund som journalist vid Svenska Yle och har vid sidan om doktorandstudierna arbetat som universitetslärare i svenska vid Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet. För tillfället jobbar hon som universitetslärare i journalistik vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Kontaktuppgifter
Jenny Stenberg-Sirén
jenny.stenberg-siren@helsinki.fi
040-578 2415