– Under de senaste åren har museerna utvecklat principer för tryggare rum både i Finland och runtom i världen, säger Pia Olsson som är universitetslektor i etnologi och en av lärarna för kursen European Metropolitan Cultures.
– Vi fick chansen att samarbeta med Lahtis universitetscampus och museerna i Lahtis. Det nya konstmuseet Malva öppnades i Lahtis våren 2022 och tillsammans kom vi fram till att en kursuppgift skulle vara att utveckla principerna för tryggare rum också i Lahtis museer.
I kursen som ägde rum hösten 2022 deltog förutom magisterstuderande i Urban Studies and Planning även en mångvetenskaplig och multinationell studentgrupp. Bland deltagarna fanns humanister och samhällsvetare från Helsingfors universitet, designstudenter från Aalto-universitetet samt ett stor antal utbytesstudenter från olika länder och vetenskapsområden.
Kursen på sju veckor bestod av gästföreläsningar, grupparbeten och två besök till museerna i Lahtis samt en paneldiskussion med experter. I december presenterade studentgrupperna sina slutarbeten och konkreta förslag till museerna.
– Det var viktigt att vi fick resa till Lahtis två gånger och tillbringa dagen där. Vi lärde känna inte bara museerna, utan också varandra mycket bättre än bara i samband med föreläsningarna, säger Rick Bonnie som är universitetslektor i museologi och en av kursens lärare.
– Museivärlden var helt ny för många av studenterna, men trygga rum är ett aktuellt ämne som studenterna har mycket information och åsikter om, även radikala sådana. Även för lärarna var kursen en fin, interaktiv inlärningsupplevelse.
Tryggt rum är ett viktigt men komplicerat ämne
Studenterna satte sig in i begreppet tryggt rum och dess principer ur många olika perspektiv. En del grupper intervjuade museernas personal och kunder och gjorde enkätundersökningar, medan andra funderade på hur museerna skulle kunna förbättra sin synlighet i sociala medier och på så sätt nå nya kundgrupper. Andra grupper undersökte vad andra museer redan gjort för att tillämpa principerna för tryggare rum.
Tryggt rum kan betyda en mängd olika saker, alltifrån hur mycket inträdesbiljetten kostar till hur exempelvis högkänsliga besökare har beaktats i museets lokaler och verksamhet.
Student Henri Pakarinens grupp bestämde sig för att granska museernas säkerhet med tanke på upprätthållandet av ordningen.
– På museerna är det säkerhetsföretag som upprätthåller ordningen, vilket inte nödvändigtvis ökar trygghetskänslan hos alla kunder. Väktarna bär uniform och vissa kunder kan ha dåliga erfarenheter av väktare, berättar Pakarinen om sin grupps första iakttagelser.
– Vi intervjuade personalen och kunderna på Malva och kom fram till att saker och ting skulle kunna förbättras på många sätt, framför allt genom ökat samarbete och mer information. Vi föreslog ett närmare samarbete mellan museet och vaktföretaget, så att alla till exempel skulle ha en gemensam uppfattning om hur man agerar i problemsituationer. Vi rekommenderade att det skulle finnas tydligare instruktioner för kunderna.
– Jag lärde mig att ett tryggt rum är viktigt, men att det är ett väldigt komplicerat koncept. Under kursen blev det också klart att förändring inte är lätt och att man inte själv kan påverka allt. Till exempel kan man inte rätt och slätt göra ändringar i museernas biljettpriser för att få nya grupper, såsom de mindre bemedlade, att besöka museerna, säger Henri Pakarinen.
Enligt Pia Olsson var museerna i Lahtis nöjda med studenternas slutarbeten och synpunkterna som de innehöll för att skapa ett tryggt rum för alla.
– Museerna arbetar hårt för att erbjuda en öppen och trygg plats för en så bred publik som möjligt. Avsikten med den här kursen var att stödja just det arbetet, säger Pia Olsson.