– Hattal är som begrepp svårhanterligt, säger Elina Vitikka.
– Var går gränsen mellan yttrandefrihet och juridiskt straffbart uttalande?
När Elina Vitikka valde ämne för sin pro gradu-avhandling var det aggressiva finländska diskussionsklimatet ett hett debattämne. I TV-debatten Hatkvällen (Vihailta) som Yle ordnade hösten 2011 lyckades deltagarna inte komma överens om hur man bör definiera hatretorik eller hattal. Som studerande i språkvetenskap fastnade Vitikka vid ordet hattal som begrepp.
– Jag insåg att det skulle vara intressant att skriva min gradu om vad som gör hattal till hattal ur ett lingvistiskt perspektiv, berättar Vitikka om sitt val av ämne.
Åtta texter straffades
I sin gradu granskar hon texter som publicerats på nätet och som behandlats i domstol. Hennes material består av två bloggskrifter och åtta inlägg på diskussionsgruppers Facebook-vägg samt domstolens handlingar kring dessa. Alla texter utom två straffades som hattal.
– Vid domstolsbehandlingen tolkas bland annat skribentens syfte med texten. Om domstolen bedömer att skribenten har varit medveten om att texten är kränkande eller hotfull samt generaliserande och offentlig kan texten tolkas som straffbart hatinlägg, berättar Vitikka.
I sådana här fall kan språkvetenskapen bidra med viktig kunskap, visar Vitikkas avhandling. Som ett bevis på hur betydelsefullt hennes arbete är belönades det med Afinlandia-priset som delas ut av Finlands förening för tillämpad språkvetenskap. I måndags, 8.12, ordnade institutionen för moderna språk också ett seminarium om samma tema. Vitikka var en av seminariets föreläsare.
Svordomar och laddade uttryck
– I gradun granskar jag vilka språkliga och kontextuella element som ledde till att domstolen ansåg att skribenten gick över gränsen och gjorde sig skyldig till straffbar hatretorik, förklarar Vitikka.
– Texten kunde tolkas som kränkande när skribenten förknippade en viss folkgrupps kulturella egenskaper med ett negativt attribut, t.ex. pedofili.
– Emotionella känslouttryck som svordomar eller uttryck för ilska, så kallade affektiva uttalanden, som förekommer i texten kunde för sin del leda till att texten tolkades som hotfull, beskriver Vitikka.
Redan på romartiden
I och med internet känns det som om diskussionsklimatet skulle ha blivit aggressivare och ökat i volym. Maijastina Kahlos, specialist på antiken och romartiden, bekräftar att hatretorik ändå inte är ett nytt fenomen.
– Människor har demoniserat och avhumaniserat varandra genom århundraden. Hatretoriska metoder användes redan av romarna för att distansera sig från andra folkgrupper, berättar Kahlos som också föreläste om olika hatretoriska metoder vid måndagens seminarium.