Den 11 november inledde riksdagens kulturutskott behandlingen av medborgarinitiativet som siktar på att slopa den obligatoriska svenskundervisningen. En dålig idé, tycker professor Hanna Lehti-Eklund (på bilden) vid finska, finskugriska och nordiska institutionen.
– Utomlands avundas man Finlands språklösningar. Vi är en föregångare när det gäller språkliga rättigheter. Det är något som borde lyftas fram mer, inte försvagas, säger Lehti-Eklund.
Ett argument som ofta hörs i debatten är att intresset för svenskan skulle öka om språket var frivilligt.
– Forskningresultaten visar att det här inte stämmer. Valfriheten har lett till att språkstudierna minskar, inte bara i svenska utan språk överlag, berättar Heini-Marja Järvinen. Järvinen är professor i didaktik i främmande språk vid institutionen för lärarutbildning.
Dörren till Norden står öppen
Då Finland och Sverige gick med i EU uppstod det en svacka i det nordiska samarbetet. De nordiska länderna flyttade sin uppmärksamhet söderut. Nu har trenden vänt, de nordiska länderna närmar sig igen varandra. Enligt Lehti-Eklund syns det mycket tydligt i att de nordiska universiteten hela tiden ökar sitt samarbete . Även ett ökat försvarssamarbete mellan de nordiska länderna är på tapeten.
– Ett beslut att avskaffa skolsvenskan skulle gå stick i stäv med den här trenden, säger Lehti-Eklund. Nordiska politiska samarbetsorgan som Nordiska rådet har slagit fast att samarbetet sker på de skandinaviska språken även i framtiden. Och nordiska företagsfusioner leder till allt fler finländska arbetstagare jobbar i en skandinavisk miljö.
– Visst klarar man sig på engelska med sina kolleger i Norden. Men man förlorar mycket om man inte har kunskaper i svenska. Om man vill skapa djupare, resultatrika och bestående politiska, ekonomiska eller sociala relationer inom Norden är det svenska och skandinaviska som gäller, säger Lehti-Eklund.
Skriver ett språk och talar ett annat
Både Järvinen och Lehti-Eklund uppmanar att tänka i nya banor då det gäller språkundervisningen och språkpolitiken i Finland.
– Den individuella flerspråkigheten, plurilingvalismen, är ett helt nytt sätt att definiera en persons språkkunskaper. En flerspråkig person har flera språkprofiler där hans eller hennes språkkunskaper varierar från ett språk till ett annat. I ett språk kan personen t.ex. förstå skriven text utmärkt, men ha svaga muntliga färdighet. I ett annat språk kan han istället ha stark muntlig, men svag skriftlig färdighet, förklarar Järvinen.
Flerspråkighet ska inte förväxlas med mångspråkighet, som är kunskaper i ett antal språk eller samexistensen av olika språk i ett visst samhälle.
– I den flerspråkliga inlärningen är målsättningen inte att fullständigt behärska ett, två eller tre språk som en ”modersmålstalare”. Den flerspråkiga talaren delar inte in språken i separata mentala fack utan de integreras och stöder varandra så att talaren kan använda dem flexibelt i olika situationer, beskriver Järvinen.
– Den receptiva tvåspråkigheten, där den ena talar t.ex. finska och den andra svenska och båda förstår varandra är ett bra exempel på hur flerspråkigheten kan manifestera sig i Finland, anser Lehti-Eklund.
Lärarna i nyckelroll
– I vår undersökning hade 49 procent av de tillfrågade eleverna i nionde klass en positiv inställning till svenskundervisningen i sin skola, 31 procent neutral inställning och 20 procent negativ inställning, säger Lehti-Eklund. Hon påpekar att de flesta ser svenskan som ett skolämne bland andra. Om eleven upplever svenskan som ett svårt ämne, gillar hon det mindre.
– Lärarna är i nyckelroll då det gäller att motivera eleverna och visa dem varför kunskaper i svenska och övriga språk är relevant för dem, påminner Lehti-Eklund och Järvinen.
– De som utbildar sig till språklärare är bekanta med den här nya synen på språkinlärning. Men både i den nuvarande skolundervisningen och i samhället överlag finns det fortfarande en idé om att man bör kunna språket perfekt för att det ska räknas, säger Järvinen.
– Vi måste komma bort från idén om att alla ska nå modersmålstalarens nivå i främmande språk under sin skolgång. En viktig del av den nya språkundervisningen är att ge eleverna färdigheter och självförtroende att fortsätta sin språkinlärning resten av sitt liv, slår Lehti-Eklund fast.