Forskningsprojektet CODICUM utreder hur Norden blev en del av Västeuropa under medeltiden med hjälp av sin tids överlägsna informationsteknik, det vill säga böcker. Till skillnad från vad man spontant skulle kunna tro fanns det under medeltiden omfattande nätverk i Europa.
Forskningsmaterialet består av tiotusentals rester av medeltida böcker, pergamentfragment. Forskningsprojektet som beviljats finansiering för sex år kombinerar humanistiska och naturvetenskapliga forskningsmetoder på ett nytt sätt.
Skrivkunnighet, böcker och de latinska bokstäverna spred sig till Finland på 1100-talet i stället för de kyrilliska bokstäverna från öst.
– Med andra ord kan till och med Finlands medlemskap i Nato ha bestämts för flera århundraden sedan, när Finland med hjälp av skriftlig kultur anslöts till väst i stället för till Östeuropa, säger, berättar Tuomas Heikkilä, professor i kyrkohistoria vid Helsingfors universitet.
Inom forskningsprojektet ansvarar Heikkilä för de finländska och svenska forskarnas arbete, och hans team har tio forskare.
Erkännande av europeiska spetsforskare åt finländsk humanistisk forskning
Europeiska forskningsrådet (ERC) är ett oberoende forskningsråd som lyder under Europeiska kommissionen. Synergy Grant-finansiering beviljas grupper på två till fyra forskare eller forskningsteam som löser särskilt ambitiösa forskningsproblem.
Finländska forskare har endast tre gånger tidigare fått motsvarande finansiering, som beviljas för gemensam forskning som bedrivs av grupper som arbetar vid olika universitet, och de gångerna har finansieringen alltid gått till så kallade hårda vetenskaper. Enligt Heikkilä är finansieringen ett bevis på att den finländska humanistiska forskningen hör till den främsta i världen.
I Finland och Norden finns det ovanligt mycket medeltida skriftligt material som inte finns i andra delar av Europa. Därför är projektets resultat viktiga med europeiska mått.
Projektet kombinerar humanistiska och naturvetenskapliga forskningsmetoder. Med hjälp av biovetenskapliga metoder tas dna-, protein- och isotopprover från pergament som tillverkats av djurskinn. Med hjälp av beräkningsmässiga metoder, såsom artificiell intelligens, spårar forskarna med algoritmer hur texter som kopierats för hand spridits från andra håll till Norden och förändrats.
Vi tänker ofta att den finländska skriftliga kulturen började med Mikael Agricola på 1500-talet. Den är dock flera hundra år äldre. På 2020-talet har Finland fortfarande förbundit sig till samma kulturella, politiska och militära kontext som den skriftliga kulturen byggde upp för flera hundra år sedan.
– Med hjälp av resultaten kan vi bättre förstå oss själva och omvärlden. Perioden från 1100-talet till början av 1500-talet är det tidigaste skedet och grunden i vår nuvarande kultur.