Akademifinansiering för forskning om empati, gränser och koptiska skrifter

Finlands Akademi har beviljat finansiering för 20 forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som gäller kultur och samhälle. Ämnena för forskningen varierar från hjärnavbildning till tidigkristna manuskript.

Forskningsprojekten undersöker kultur och samhälle ur ett brett perspektiv. I den aktuella utlysningen beviljades finansiering till professorn i gnostiska studier vid Helsingfors universitets . Forskningsprojektet som Marjanen leder har som mål att publicera en samling koptiska manuskript.

Mer kunskap om koptiska kristna

Professor Marjanen har fått tillgång till en samling koptiska texter. Texternas ägare har själv döpt dem till ”Ilves-kokoelma” (Losamlingen).

− För ett antal år sedan hörde en finländsk samlare av gamla manuskript av sig och visade mig sin samling av koptiska manuskript. Samlaren ville att samlingen skulle publiceras och göras tillgänglig för forskarna. Samlingen innehåller cirka 200 manuskript som till sin storlek varierar från små fragment till hela liturgiska kodexar, dvs. böcker.

Men varför heter den Losamlingen? Marjanen vill inte kommentera namnet.

− Så mycket kan jag säga, att namnet inte syftar på samlingens ägare eller ishockey- eller fotbollslaget Ilves. Manuskripten i samlingen har ursprungligen kopierats i Egypten.

Inom ramen för forskningsprojektet ska manuskripten konserveras, katalogiseras, redigeras, översättas och tolkas.

Marjanen är realistisk i sin bedömning av materialets betydelse för koptologin och forskningen i den tidiga kristendomen.

− Vi förväntar oss inte några revolutionerande fynd, men nog material som ökar vår kunskap om det koptiska språket, koptiska bibelmanuskript och den tidiga kristendomens historia, religiösa tänkesätt och seder. Samlingen ger också information om den tidiga och medeltida kristendomen och kulturen i Egypten.

Kopterna är ett av de äldsta kristna samfunden i Mellanöstern och en stor etnoreligiös grupp med rötter i antiken. Kopterna var de egyptier som tog till sig kristendomen under de första århundradena i början av vår tideräkning. Det koptiska språket är den sista formen av ett egyptiskt språk som tidigare skrevs med hieroglyfer. Koptiskan använde grekiska bokstäver och grekiskan hade stort inflytande på språket, i synnerhet på vokabulären.

Materialets mångsidighet är en utmaning för forskningen

Hittills kan man kunnat konstatera att materialet innehåller manuskript som är skrivna på åtminstone två olika koptiska dialekter. I materialet finns texter från Gamla och Nya Testamentet och tidiga kristna texter, böner, magiska texter, brev och annat dokumentärt material.

Marjanen har visat två av samlingens små manuskriptfragment i Chicago. Enligt Marjanen är fragmenten sannolikt de tidigaste manuskripten vi känner till av en tidigkristen text som kallas Paulus uppenbarelse.

Eftersom samlingen innehåller material av olika slag och olika ålder, kan man inte tolka manuskripten utgående från en enda referensram.

− Därför är det viktigt att både försöka datera manuskripten och de texter som de är kopior av, och identifiera den litterära genre som de representerar. Sedan måste de placeras i sin ursprungliga kontext, berättar Marjanen.

Vilken ställning har kopterna i Mellanöstern i dag?

− Kopterna är en minoritet i Egypten, även om de är 7–10 miljoner. Förhållandet till statsmakten och den muslimska majoriteten har varierat genom tiderna. De senaste årtiondena har tidvis varit svåra, och många kopter har emigrerat till Västeuropa och USA. Den koptiska kristendomen har ändå bevarat sin samhälleliga och kulturella betydelse i Egypten, konstaterar Marjanen.

Helsingfors universitets akademiprojekt, forskningsämnen:

Professor , Beteendevetenskapliga fakulteten:

Professor , Statsvetenskapliga fakulteten:

Docent , Beteendevetenskapliga fakulteten:

Forskningschef , Konsumentforskningscentret: Politiikka, käytännöt ja kestävän ruokavalion muutospotentiaali. Konsortio:

Akademiforskaren , Humanistiska fakulteten:

Docent , Humanistiska fakulteten:

Professor , Beteendevetenskapliga fakulteten:

Forskaren , Ruralia Institute: Vihreän kasvun mahdollistaminen: Negatiivisen leiman poistaminen ympäristömyönteisestä liiketoiminnasta ja kuluttajakäyttäytymisestä. Konsortio:

Professor , Teologiska fakulteten:

Professor , Humanistiska fakulteten:

Professor , Statsvetenskapliga fakulteten:

Professor , Humanistiska fakulteten: Demokratisaatio, mediatisaatio ja kielikäytänteet Britanniassa 1700-1950. Konsortio:

Universitetslektor , Statsvetenskapliga fakulteten: Rasismit ja julkinen keskustelu hybridissa mediamaisemassa. Konsortio:

Universitetslektor , Statsvetenskapliga fakulteten:

Professor , Beteendevetenskapliga fakulteten: Kohti tiedonalakohtaista ajattelua lukiossa: historian tekstitaitojen hallinta, oppiminen ja arviointi. Konsortio:

Docent , Statsvetenskapliga fakulteten:

Akademiforskaren , Humanistiska fakulteten:

Professor , Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten:

Universitetslektor , Statsvetenskapliga fakulteten:

Ytterligare information:

har beviljat finansiering till 48 nya akademiprojekt, av vilka 20 projekt kommer från Helsingfors universitet. Bland projekten finns 8 konsortier, där forskningen bedrivs i samarbete med flera olika organisationer. Sammanlagt 61 forskningsgrupper finansieras.

415 ansökningar lämnades in till rådet och 11,6 procent av dem beviljades finansiering. Rådets finansiering av akademiprojekt uppgår till totalt 24,5 miljoner euro.