I april 2022 laddades en video upp på Youtube där en gammal kvinna hälsar på ukrainska soldater medan hon vajar Sovjetunionens flagga. Soldaterna tar flaggan av henne och trampar på den. Kvinnan säger på ryska ”Mina föräldrar dog för den här flaggan och nu trampar ni på den”. Videon blev mycket snabbt ett viralt fenomen. Kvinnan blev en symbol, ”Babushka Z”, som även figurerar utanför sociala medier i teckningar, väggmålningar och statyer. Hon användes för att rättfärdiga Rysslands krigshandlingar och stödja den ryska versionen av krigets legitimitet.
Doktorand Marja Lönnroth-Olin har i en artikel som hon skrivit i samarbete med Satu Venäläinen, Rusten Menard, Teemu Pauha och Inga Jasinskaja-Lahti granskat hur den internationella publiken kommenterat detta möte mellan kvinnan och soldaten på sociala medier.
Det förflutna får olika betydelser
Enligt Marja Lönnroth-Olin talar den diskussion som videon gett upphov till om fenomenet i en bredare utsträckning, och visar hur en nation byggs upp genom betydelser som anknyter till ålder, genus och etnicitet samt till historiska och kulturella betydelser.
– De som diskuterar på sociala medier använder sina egna versioner av historia, härkomst, traditioner och generationer för att berättiga antingen Rysslands anfall eller försvaret av Ukraina.
Det förflutna byggs upp av ett nostalgiskt narrativ om Sovjetunionens storhet i vilket västerniseringen ansågs vara förödande för den nationella identiteten. I det narrativ som riktar sig mot framtiden visar det förflutna sig däremot som en bakåtsträvande tidsålder för Sovjetunionens förtryck som människor vill frigöra sig från.
Försvaret av nationen ses som genusbetingat
I krigskontext har kvinnor enligt Lönnroth-Olin traditionellt å ena sidan betraktats som symboler för nationens renhet och dess gränser som behöver skyddas. Å andra sidan har de kvinnor som tillhör motparten demoniserats, varvid våld mot dem har betraktats som berättigat. Indelningar i ”oss” och ”dem” samt i moraliska och morallösa aktörer får därmed också genusbetingade betydelser.
– I de kommentarer som försvarar Rysslands anfall framställs kvinnor både som svaga individer i behov av skydd och som nationens mödrar eller till och med symboler för nationens stridsvilja. I detta fall framställs ukrainska soldater antingen som ynkryggar eller som ärelösa och därmed bristfälliga soldater, säger Lönnroth-Olin.
I de kommentarer som stöder Ukrainas försvar framställs kvinnan i videon däremot som en gammal människa som har fastnat i det förflutna. Därmed är hon inte en seriös aktör, men hon kan också ses som en förrädare till nationen. I dessa kommentarer framställs ukrainska soldater som en heroisk generation som ser mot framtiden.
Det första kriget på sociala medier
Kriget i Ukraina har enligt Lönnroth-Olin kallats för det första kriget på sociala medier.
– I och med sociala medier har kriget kommit nära. Sociala medier gör det också möjligt att sprida falsk eller förvriden information och propaganda, vilket publiken har blivit alltmer medveten om. Det är viktigt att visa hur deltagarna i dessa diskussioner försöker påverka åsikter och motivera sin egen syn.
Publiken på sociala medier rättfärdigar och motsätter sig kriget i Ukraina med stöd av betydelsegivningar som anknyter till ålder, genus och etnicitet. På detta sätt upprätthåller publiken de traditionella sätten att bygga upp nationer och dess gränser med hjälp av intersektionella kategoriseringar.
– Det är viktigt att granska nätdiskussionen kritiskt, eftersom den påverkar människors syn på såväl kriget som rättfärdigandet av det och vad som anses vara sant.
Kontaktuppgifter
Doktorand Marja Lönnroth-Olin
+358 400678375