Oleksandra och Anastasiia anlände till Finland den 25 mars. Tillsammans med 17 andra studenter från Nationella Taras Ševtšenko-universitetet i Kiev evakuerades de från Ukraina till Helsingfors universitet när Ryssland anföll Ukraina.
Oleksandra bodde i staden Irpin utanför Kiev när anfallet inleddes. Irpin ligger på flodstranden mittemot den numera ökända staden Bucha, där den ryska armén begick krigsförbrytelser.
Oleksandra berättar hur svårt det var att lämna staden.
– Vi försökte ta oss ut, men vi hade ingen bil och tunnelbanan fungerade inte, och det var inte säkert att röra sig till forts. Vi behövde hjälp, så jag ringde vår prodekanus för att fråga om hen kan evakuera oss, eftersom vi hade hört att hen kan hjälpa.
Hjälp fanns lyckligtvis att få, och prodekanus evakuerade Oleksandra och några andra studenter till staden Vinnytsia, som ligger 250 km sydväst om Kiev.
Det var på vägen till Vinnytsia som Oleksandra för första gången fick veta om möjligheten att studera vid Helsingfors universitet.
– Jag var i själva verket den första studenten i vår fakultet som fick höra om saken. Under bilfärden berättade prodekanus om ett mejl hen fått av professor Eeva Luhtakallio vid Helsingfors universitet, där Luhtakallio erbjöd sin hjälp till studenterna. Prodekanus tillade att hen inte kände till några närmare detaljer, men antog att jag kanske skulle vara intresserad, berättar Oleksandra.
– Prodekanus svarade Eeva att några studenter var intresserade och att de behövde hjälp. Till en början var det endast en liten grupp studenter som erbjöds hjälp, men överraskande nog kunde er fakultet bevilja ännu fler platser, så prodekanus kunde erbjuda möjligheten till alla.
”Människors välvilja är verkligen imponerande” – universitetssamfundet ställde upp
Efter att Ryssland anfallit Ukraina såg professor Eeva Luhtakallio och Statsvetenskapliga fakulteten det som sin plikt att hjälpa de nödställda.
– Jag kände ångest efter Rysslands anfall och försökte komma på vad jag skulle kunna göra. Jag skrev mejl till avdelningarna för sociologi vid ukrainska universitet och frågade om jag kunde vara till hjälp. Taras Ševtšenko-universitetet i Kiev svarade att vi kan hjälpa genom att ta några studenter till vårt universitet. Jag tog genast upp saken med fakultetens ledning för att se hur vi kan genomföra en sådan operation.
– Jag fick medhåll direkt – troligtvis kände hela fakulteten av ett liknande behov av att ta tillfället i akt för att kunna hjälpa. Såväl dekanerna som många av mina kolleger ställde upp med husrum för studenterna, och erbjöd sig att undervisa dem och hjälpa till på olika sätt. Dessutom började utbildningsprogrammens administrativa personal snabbt reda ut tekniska frågor som gällde studenternas mottagande.
– Det kändes verkligen som att hela fakultetsgemenskapen stödde operationen.
Lyckligtvis beslutade sig universitetet samtidigt för att bevilja rätt till fristående studier till alla dem som påverkas av anfallet. Det gav ukrainska studenter en möjlighet att officiellt kunna studera vid Statsvetenskapliga fakulteten.
Efter att Anastasiia och Oleksandra anlänt till Vinnytsia fortsatte de sin långa resa till Finland. Först bar det av till Lviv nära den polska gränsen och därifrån vidare till Przemyśl och Krakov, tills de kunde resa mot Helsingfors.
– Jag kom till Finland tillsammans med Anastasiia och tre andra den 25 mars. Vi reste tillsammans, eftersom det var säkrare så. Efter att vi kommit fram delade vi på oss och flyttade hem hos frivilliga i Helsingforsregionen. Nästa vecka anlände våra andra studiekompisar till Finland, berättar Oleksandra.
Anastasiia och Oleksandra upplever att finländarna och universitetssamfundet stödde dem genast efter att de anlänt. Oleksandra och några andra studenter kunde flytta in i en tom lägenhet som en forskare vid Helsingfors universitet ordnat. Anastasiia och en annan student flyttade in hos en finländsk kvinna, vars dotter undervisar vid universitetet. Dottern hade frågat sin mamma om de skulle kunna ställa upp som värdfamilj.
Anastasiia säger att det stora stödet från främmande människor kom som en fullkomlig överraskning.
– Folk ställde upp genast när vi anlände. Vi hade trott att vi måste ordna allt på egen hand, men när vi kom fram fick vi så mycket hjälp att vi jämt tackade olika människor och försökte säga att de inte behövde göra något mer för oss.
– Välviljan gjorde ett mycket starkt intryck på mig.
Studierna vid Helsingfors universitet har krävt anpassningsförmåga
Nu studerar Anastasiia och de andra 18 ukrainska studenterna vid Statsvetenskapliga fakulteten. Bland annat är fristående studier numera avgiftsfria för alla studenter som flyr från Ukraina. Det ryska anfallet har även föranlett andra åtgärder från Helsingfors universitets sida. Läs mer om universitetets stödåtgärder här.
Det var ändå professor Eeva Luhtakallio som ordnade så att de 19 studenterna kunde omlokaliseras från Ukraina till Statsvetenskapliga fakulteten.
Enligt utbytesprogrammet mellan fakulteten och Nationella Taras Ševtšenko-universitetet i Kiev kan de 19 studenterna stanna i Helsingfors i 1,5 år för att genomföra fristående studier. Det innebär att även om studenterna studerar och får studiepoäng vid Helsingfors universitet, är det Ševtšenko-universitetet som utexaminerar dem.
Flytten till Helsingfors universitet har varit en aning svår för Anastasiia, även om den samtidigt innebär en förträfflig möjlighet för henne.
– I Ukraina studerade vi alla sociologi vid Ševtšenko-universitetet, som är en av de äldsta och mest ansedda universiteten i Ukraina. I Ukraina inleder man universitetsstudierna i 16 eller 17 års ålder. Alla genomför de obligatoriska kurserna och studierna sker på samma sätt som i skolan, i ett klassrum tillsammans med andra.
– Vid Helsingfors universitet kan vi däremot välja vilka kurser som helst, utöver de enstaka kurser som vår prodekanus har fastställt som obligatoriska i det här utbytesprogrammet.
De olika studiekulturerna har hittills varit en intressant upplevelse, anser Anastasiia.
– Jag tror att det här är något som många av oss tycker om, eftersom det är mer inspirerande att välja och studera det man verkligen är intresserad av. Det är också intressant att diskutera och dela det man lärt sig med andra, tillägger hon.
– Dessutom har det varit intressant att se hur några studenter har bildat små grupper där man tillsammans väljer vad gruppen studerar. De efterbildar alltså det ukrainska systemet.
En annan aspekt som varit utmanande för de ukrainska studenterna är olikheterna mellan bedömningsmetoderna. Oleksandra berättar att essäer sällan används vid bedömningen i Ukraina.
– I Ukraina sker en större del av studierna muntligt och i grupp. Vi har seminarier, där vi diskuterar olika ämnen, och små prov. Dessa utgör grunden för bedömningen.
– I Helsingfors måste vi skriva många essäer. Det känns aningen svårt eftersom det kräver mer självledning och eftersom det är väldigt svårt att skriva på engelska. Vi har inte heller litteraturtentamina i Ukraina, och de har visat sig vara de svåraste för mig.
Stipendierna är livsviktiga – mer stöd behövs
Helsingfors universitet startade en insamling i mars och grundade en krisfond till förmån för studenter och forskare som flyr från Ukraina.
Tack vare stödet från universitetssamfundet har man hittills kunnat samla in över 14 000 euro, som delats ut som stipendier à 670 euro direkt till de 19 ukrainska studenterna vid Statsvetenskapliga fakulteten.
Oleksandra säger att stipendiet är viktigt.
– Vi har bott hos familjer och lärare de senaste månaderna. Den här veckan ska vi flytta in i universitetets studentbostäder där vi ska bo över sommaren. Stipendiepengarna går till boendet, och så behöver jag ett par nya skor eftersom jag bara tog vinterskor med mig.
– Även om vi endast betalar för el och vatten i bostaden, uppskattar jag att stipendiet täcker cirka 70 % av kostnaderna under sommaren om vi drar åt svångremmen en aning.
Anastasiia berättar att stipendiet är livsviktigt för många av de ukrainska studenterna. Med hjälp av det kan de stanna i Finland i stället för att tvingas återvända till Ukraina under pågående krig.
– Jag får knappt något ekonomiskt stöd av min familj i Ukraina. Därför är stipendiet till stor hjälp för mig då det är dyrt att leva här. Några av studenterna får inget stöd alls hemifrån och är helt beroende av stödet. Därför är det så krasst att om studenterna inte får något ekonomiskt stöd efter sommaren, tvingas de återvända till Ukraina på grund av att det skulle bli för dyrt att stanna i Finland. Så ser verkligheten ut.
Mer ekonomiskt stöd är alltså av nöden. När du donerar pengar till Ukrainainsamlingen bidrar du till att de krigsdrabbade studenterna och forskarna kan fortsätta sina studier vid Helsingfors universitet. Donera pengar på nätet.
Universitetet arbetar med flera program för fortsatt stöd, men stöd behövs fortsättningsvis även från utomstående. De 19 ukrainska studenterna vid Statsvetenskapliga fakulteten behöver fortsatt stöd även efter den första stipendieomgången. Fem andra studenter från Ukraina har anlänt till Helsingfors universitet, och fler väntas komma.
Oleksandra säger att hon talar för de 19 studenternas del när hon tackar alla dem som hittills donerat pengar till Ukrainainsamlingen och berättat om den.
– Vi tackar er uppriktigt för stödet och uppskattar det verkligen. Det är en stor sak, och därför vill vi att ni som gemenskap ska veta hur tacksamma vi är.
– Jag tycker att det är viktigt att vi alla påminner oss om att ett krig pågår och att det här är ett problem som rör hela världen. Människor lider fortfarande. Om alla hjälper Ukraina, kan vi studenter snart återvända hem och stödet upphöra i och med det, avslutar Anastasiija.
På Helsingfors universitets vägnar vill vi tacka hela universitetssamfundet som stött vårt initiativ för Ukraina. En donation till Ukrainainsamlingen hjälper Anastasiia, Oleksandra och andra nödställda studenter att fortsätta sina studier vid Helsingfors universitet. Din donation hjälper oss också att omlokalisera andra studenter och forskare från Ukraina till universitetet.