Artikeln har publicerats i nr 06/2025 i tidningen Yliopisto på finska.
Dammet som samlats på lössplatån i Kina under 40 miljoner år intresserar geovetaren Katja Bohm. I sin doktorsavhandling studerar hon prover från Ulantatal, Baode och Nihewan.
Det material som inspirerar Bohm kommer från höga bergsmassiv som den tibetanska högplatån. Hettan och trycket från bergsbildningen bidrog för länge sedan till att nya stenar uppstod ur magma och att gamla stenar kristalliserades om. När de väl hade stigit upp till markytan utsattes de för erosion.
Vissa mineraler som lossnar, till exempel zirkoner och rutiler, innehåller information om kristallisationsögonblicket. Detta "fingeravtryck" gör det möjligt att spåra dammets vägar, vindarna som flyttade det och även annan klimathistorisk information.
De nyare av Bohms prover berättar om tiden för 7–2,6 miljoner år sedan, medan dammet från Ulantatal är cirka 30 miljoner år gammalt.
— Under dessa perioder var det globala klimatet varmare än under den förindustriella tiden, och därför kan perioderna ses som analogier för vår framtid.
Lössplatån har intresserat forskare i minst ett sekel i och med att där har påträffats ben som förmodats vara drakben, spår av mänsklig bosättning och oändligt många fossiler.
Mineraldammet finns i lager som kan vara hundratals meter djupa, men Bohm studerar zirkoner och rutiler korn för korn.
— Eftersom de endast utgör en liten del av dammet, behöver jag prover på cirka fyra kilo.
En spade och en stenhacka är nog för att samla in proverna, medan det kan krävas en aning tur för deras transport. En gång på flygplatsen i Frankfurt trodde Bohm att myndigheterna skulle ta proverna.
— De studerade proverna och funderade i en hel timme. Intyget om att dammet saknar ekonomiskt värde och används för forskning intresserade dem inte, men slutligen fick jag gå.
Efter det här kommer Katja Bohm att bege sig till universitetet Milano-Bicocca i Italien, där hon ska studera mineraler som nuförtiden finns i luften vid lössplatån. Denna information bidrar till att klimatmodeller kan förbättras.
— På forskningsområdet har vi installerat både aktiva dammsugarliknande uppsamlare och passiva skålformade uppsamlare med marmorkulor på bottnen, som hindrar det insamlade dammet från att sväva vidare.
Tidningen Yliopisto är ett vetenskapsmagasin som utges av Helsingfors universitet. Tidningen har förbundit sig till journalistreglerna.