Vi kan främja mångfalden i stadsnaturen genom att ta hand om dykarbaggarna

Dammarna i huvudstadsregionen är livsmiljöer för dykarbaggar. Stadsplanering och underhåll av dammarna kan försämra eller förbättra baggarnas levnadsförhållanden.

Dykarbaggarna (Dytiscidae) upprätthåller balansen i dammarnas ekosystem. De jagar andra vattenorganismer, som mygglarver, och är byten för större djur, som fiskar, grodor och fåglar. 

Dykarbaggarna är en bra måttstock för diversiteten, eftersom de är en viktig del av dammarnas näringskedja. 

Forskare vid Helsingfors universitet har kartlagt vilken mängd och vilka arter av dykarbaggar som lever i huvudstadsregionens dammar. I en studie som pågick i sex år kom det fram att både det totala antalet dykarbaggar och antalet arter har minskat, i synnerhet i de dammar som är isolerade från andra dammar eller vattendrag. 

Tjugo olika dammar runt om i huvudstadsregionen undersöktes. 

Dammarna förlorar sina gemensamma arter

Forskarna registrerade 69 olika arter av dykarbaggar under de sex år som proven togs. Det är 70 procent av de kända arterna i Nyland. Dammarna blev alltmer olika varandra år för år. Denna ”unikhet” är dock inte alltid ett gott tecken. I stället för att få nya arter har de urbana dammarna förlorat sina gemensamma arter.

– Livsmiljöer i städer är vanligen mer isolerade än naturliga eller halvnaturliga livsmiljöer, och de störs lättare och återhämtar sig långsammare än naturliga livsmiljöer, säger huvudförfattaren av den nyligen publicerade studien, postdoc-forskaren Wenfei Liao vid Helsingfors universitets avdelning för geovetenskaper och geografi. 

Hon ger rekommendationer till såväl stadsplaneringen, byggnadstillsynen som medborgarna:

  • Naturliga våtmarker och dammar är de bästa. Om dammarna har förbindelser mellan varandra redan från början hjälper det arter att sprida sig, och då minskar de negativa effekterna av isolering. 
  • Att ta bort vattenväxter för att göra dammen mer prydlig kan dramatiskt försämra kvaliteten på dykarbaggarnas livsmiljö. Starr och kaveldun vid dammkanten erbjuder skydd och livsmiljöer för dykarbaggarna. 
  • Skyddszoner bestående av naturväxter bör anläggas för att förhindra att förorenat avrinnande vatten når dammen och användning av bekämpningsmedel och gödsel bör minimeras. 
  • Utplantering av fisk ska övervägas noggrant och mängden fisk ska begränsas vid behov.
  • Muddring ska undvikas, och det är bra att bygga rutter till dammernas kanter så att människorna kan komma till stranden utan att störa växtligheten. 
  • Om det är möjligt är det en god idé att anlägga en damm i sin egen trädgård. Gynna inhemska naturväxter. Låt inte trädgårdsväxter sprida sig i naturen. 
  • Alla kan dra sitt strå till stacken genom att samla skräp från vattnet och stranden. 

 

Den ursprungliga artikeln:

Wenfei Liao & Janne Soininen (2025). Temporal Alpha and Beta Diversity of Diving Beetles (Coleoptera: Dytiscidae) Reveals Biotic Heterogenisation in Urban Ponds. Freshwater Biology70(1), e14374. https://doi.org/10.1111/fwb.14374

Dammar i huvudstadsregionen

Munkinpuisto (60.1991 N, 24.8722 E)

Niemenmäki (60.2044 N, 24.8880 E)

Tähtitorninvuori (60.1611 N, 24.9529 E)

Auroran sairaala (60.1946 N, 24.9259 E)

Kumpula Botanic Garden (60.2030 N, 24.9554 E)

Annala (60.2126 N, 24.9780 E)

Saunapellon puisto (60.2223 N, 25.0231 E)

Patola (60.2372 N, 24.9569 E)

Ilveskorvenpuisto (60.2215 N, 25.1357 E)

Fazerila (60.2583 N, 25.1066 E)