På våren kan vi njuta av fågelkvitter och den friska doften av nyutsprungen växtlighet. Doften är så bekant för många av oss att vi nästan kan känna den när vi läser den här artikeln.
Källan till doften av skog är fotosyntesen, som sker i all växtlighet i skogen – såväl i stora träd som i markvegetationen, till exempel i gräs och sly. En biprodukt av fotosyntesen är det som vi känner doften av, närmare bestämt kolväten.
Vid sidan om sin doft har de en viktig funktion som för närvarande undersöks i akademiker Markku Kulmalas forskningsprojekt kolsänka+ vid Helsingfors universitet.
Plustecknet hänvisar till Kulmalas tanke om att skogarna inte enbart är en välkänd kolsänka som bromsar in den globala uppvärmningen. Kolsänkorna är förvisso viktiga i det hänseendet, men projektets mätningar och andra undersökningar ska försöka klarlägga skogarnas klimateffekter på ett övergripande plan.
Utöver att träden fungerar som kolsänkor sker det alltså mycket annat i skogen också, framhåller Kulmala.
— Kolvätena från fotosyntesen bildar till exempel icke-flyktiga föreningar genom luftkemiska reaktioner, som i sin tur kan bilda luftburna partiklar. De här partiklarna reflekterar solljus tillbaka ut i rymden.
Dessutom är de luftburna partiklarna nödvändiga för vattnets kretslopp.
När de växer sig tillräckligt stora blir de kondensationskärnor för molndroppar. Under lämpliga omständigheter utgör kärnorna starten för molndroppar och moln. Molnen kyler klimatet, eftersom de avvisar solens strålar.
— De luftburna partiklarna ökar dessutom den diffusa solstrålningens andel av all strålning. Tack vare det här når strålningen djupare in i skogen, ända fram till markvegetationen, vilket främjar fotosyntesen, förklarar Kulmala.
Sådana effekter bidrar till att öka klimatnyttan.
— Just på grund av det här har vi börjat kalla forskningsobjektet hiilinielu +.
Kulmala mottog en donation på 400 000 euro av UPM för hiilinielu+ våren 2024.
— Vi har förbundit oss att förvalta våra skogar på ett klimatpositivt sätt och värna om naturens mångfald. Vi vill främja spetsforskning om skogarnas inverkan på klimatförändringarna, eftersom vår affärsverksamhet bygger på skogarna och på att de mår bra. Ekonomiskogarna spelar en nyckelroll i bekämpningen av klimatförändringarna, och vi vill förstå deras effekter och tillhandahålla förnybara alternativ till fossila bränslen, berättar Sami Oksa, direktör för intressentgruppsrelationer vid UPM Skog och UPM Timber.
Årtionden av mätningar som grund
Allt som allt kommer tusentals olika variabler att mätas under Kulmalas projekt. Merparten av mätningarna sker med hjälp av mätstationen SMEAR II på Helsingfors universitets forststation i Hyytiälä, där Kulmala har utfört mätningar i 30 års tid för sin forskning.
Mer data om skogarnas övergripande klimateffekter behövs eftersom informationen inte är tillräcklig för närvarande. Tills vidare är det alltså inte känt vilken typ av skog eller ekosystem som kyler atmosfären mest effektivt och genom vilka mekanismer.
— Vi har fortfarande alldeles för lite information om skogar och andra ekosystem. Eftersom klimatförändringarna måste bekämpas på alla sätt som är möjliga, är det mycket nyttigt att känna till vad skogen, marken och till exempel åkrar gör, utöver att vara kolsänkor.
Först efter det kan en konkret nivå av klimatneutralitet beräknas till exempel för Finland, och en kompensering av utsläppen övervägas.
Klimatförändringarna är inte en åsiktsfråga
Hiilinielu+ är Kulmalas idé som han har utvecklat i samarbete med matematikern och skogsekologen Pertti Hari. Kulmala är en av de mest internationellt citerade forskarna inom sitt område och spetsforskningen inom atmosfärvetenskap bedrivs vid Helsingfors universitet. Hur kommer det sig?
Finland är ett tillräckligt litet land, konstaterar Kulmala. Själv har han studerat teoretisk och experimentell fysik. Många andra atmosfärforskare är till exempel kemister, meteorologer eller biologer.
— När vi fysiker och teoretiska fysiker kommit i kontakt med skogsforskare har vi på ett fruktbart sätt kunnat skapa något nytt och korsa gränserna mellan olika vetenskapsområden.
Det är viktigt att var och en förstår att klimatförändringarna inte är en åsiktsfråga, poängterar Kulmala.
— Klimatet förändras oavsett om vi vill det eller inte.