När oljetankern Prestige sjönk utanför Spaniens kust år 2002 läckte mellan 25 000 och 40 000 ton olja ut i havet och upp på den galiciska kusten. Olyckan motiverade Östersjöländerna att skydda sitt hav från en liknande katastrof. År 2005 klassades Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde (Particulary Sensitive Sea area, PSSA) av FN:s sjöfartsorganisation International Maritime Organisation (IMO).
– Det som gör Östersjön så speciell är dess grynnor och skär, säger professor Sakari Kuikka.
T.ex. de engelska eller franska kustlinjerna är tydliga och havet djupnar snabbt, men Östersjön är ett grunt hav med smala farleder som går nära kobbar och skär, beskriver han.
300 miljoner ton olja
Oron för en storolycka i den speciella men svårnavigerade skärgården är verklig. Cirka 300 miljoner ton olja transporteras på Östersjön varje år.
– Östersjön är hem för en unik flora och fauna. Många arter har anpassat sig just till dessa förhållanden. En stor oljeolycka skulle kunna utrota inte bara en, utan flera populationer.
Oljeolyckor är allvarliga var än de sker, men risken att utplåna flera arter på en och samma gång existerar inte på samma sätt t.ex. vid den australiska kusten, påminner Sakari Kuikka. Enligt honom har Finland dock en bra beredskap för oljeolyckor.
– Av alla Östersjöländer har vi faktiskt flest antal oljebekämpningsfartyg.
– I nuläget, då beredskapen att hantera olyckor är tillfredsställande, lönar det sig att sätta resurserna på förebyggande åtgärder.
Innan olyckan är framme
Ett exempel på förebyggande arbete är Trafikverkets sjötrafikledning.
– I Finska viken får vi vara extra uppmärksamma på hur fartygen korsar varandra. Fraktfartygen som främst rör sig i väst-östlig riktning, korsar passagerarfartygen som rör sig i riktningen nord-syd mellan Helsingfors och Tallinn, berättar Thomas Erlund vidTrafikverkets sjötrafikledning.
Han enhet håller koll på de 7 600 oljetankers, 11 000 passagerarfartyg och 23 000 övriga fartyg som rör sig på Finska viken under ett år. 5000 gånger per år är sjötrafikledningen tvungen att ingripa i fartygens manövrer.
Ett annat exempel på verksamhet som förbygger risker på Östersjön är lotsverksamheten.
– År 2014 förhindrade vi 41 olyckor i Finska viken, berättar Kari Kosonen vid Finnpilot Pilotage.
Kompetens på kommandobryggan
Det statliga aktiebolaget Finnpilot Pilotage lyder under Trafik- och kommunikationsministeriet och tar hand om 25 000 lotsningar per år. Lotsningslagen kräver att alla fartyg med längd över 70 meter anlitar en lots för att komma säkert i hamn.
Det som oroar Kari Kosonen mest är att yrkesskickligheten i fartygen inte alltid är på topp.
– Nästan vartannat fartyg manövreras in till kaj av lotsen på grund av att fartygets befälhavare inte känner sig tillräckligt trygg att göra det på egen hand.
– De, om någon, borde ha utmärkt kännedom om sitt eget fartyg,
Finnpilots Kari Kosonen och Trafikverkets Thomas Erlund berättade om sina organisationers arbete för att förbättra sjösäkerheten på Östersjöutmaningens årsseminarium i Helsingfors 30.11.2015. Östersjöutmaningen är en skyddskampanj som startades av Helsingfors och Åbo år 2007 för att förbättra Östersjöns tillstånd. Helsingfors universitet var en av de första som svarade på städernas utmaning.
Svaveln försurar, kvävet övergöder
Den förhöjda risken för oljeutsläpp är inte den enda negativa miljöeffekten som den livliga Östersjötrafiken orsakar.
– Fartygens kväve- och svavelutsläpp är ett problem både för Östersjöns och Östersjöinvånarnas hälsa, säger professor Kari Hyytiäinen.
Kari Hyytiäinen är professor i Östersjöskyddets ekonomi, en donationsprofessur som instiftats inom ramen för Östersjöutmaningen.
– Svaveloxiderna bidrar till försurningen av Östersjön, medan kvävet gynnar övergödningen i ett redan mycket övergött hav.
Partiklar som dödar
Det största problemet enligt Östersjöprofessorn är ändå partiklarna som kommer ut i luften med fartygens avgaser. En färsk undersökning från Lunds universitet visar att hälften av de partiklar som invånarna kring Östersjökusten andas in härstammar från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön. Och att de orsakar för tidig död för tusentals människor.
– Det nya svaveloxiddirektivet som trädde i kraft i januari 2015 är ett stort steg i rätt riktning. Enligt det nya direktivet får fartygens bränsle inte innehålla mer är 0,1 procent svavel. Tidigare var gränsen 0,5 procent.
I praktiken måste fartygen välja att köra med en dyrare diesel eller att skaffa ett skorstensfilter, ett så kallat skrubber.
– En annan lösning är den flytande naturgasen. Med LNG (Liquefied Natural Gas), som bränsle skulle mängden kväve, koldioxid och partiklar minska betydligt. Detta är en stor möjlighet för sjöfarten, tror Kari Hyytiäinen.
– LNG-fartygen i Östersjön är fortfarande få, berättar Hamnförbundets Kirsti Tarnanen-Sariola, som också deltog i Östersjöutmaningens årsseminarium.
Av de fartyg som regelbundet kryssar Östersjön är Viking Lines M/S Grace det enda LNG-fartyget.
– Naturgas används redan på vägarna, men inom sjöfarten är det ännu relativt nytt. Hamnförbundet ska se till att det finns ett fungerande naturgasnät för framtidens LNG-flotta.