Resultatet av studien Climate anxiety, pro-environmental action and wellbeing: antecedents and outcomes of negative emotional responses to climate change in 28 countries visade som väntat att ångesten och oron inför klimatförändringen är stor bland unga, i synnerhet i Finland. Enligt forskarna gör Finland emellertid mycket för att motverka och hantera klimatförändringen.
Sammanlagt 28 länder deltog i enkäten. Antalet personer som deltog var 10 963, varav 633 var finländare. Respondenterna var unga vuxna och universitetsstuderande.
I jämförelsen låg Finland på 2:a och 3:e plats när det gällde oro och ångest, men på första plats när det gällde mängden positivt arbete som görs för miljön.
– Det miljöfrämjande arbetet motverkar miljöförändringen och många av åtgärderna sparar samtidigt energi, säger akademiprofessor Katariina Salmela-Aro.
– För Finlands del ger enkätresultaten i det här avseendet väldigt positiva signaler, särskilt med tanke på läget idag och den kommande vintern.
Oro och ångest motiverar till handling
Salmela-Aro säger att det verkar som om unga i Finland tack vare sin ångest och oro motiveras till att motverka klimatförändringen.
– Oro och ångest kan således också föra något gott med sig.
Naturligtvis orsakar de negativa känslorna – ångest och oro inför klimatförändringen – också utmaningar för den psykiska hälsan, men om de kan kanaliseras till handling kan det leda till något positivt.
Det förekommer en stark oro och klimatångest i Finland. Miljöarbetet i Finland, liksom även i Tyskland, Nederländerna, Norge och Portugal, har å andra sidan en stark koppling till negativa känslor kring klimatet.
I Finland har de negativa känslorna ett mycket starkt samband med miljöaktivism. Ungdomar som känner sig oroliga försöker också påverka andras attityder. De agerar inte endast själva för att hindra klimatförändringen, utan försöker också engagera andra.
– Ungdomarna i Finland vill få sin röst hörd, och det här bör tas på allvar. Det borde finnas bättre möjligheter för unga att påverka.
Genom sin miljöaktivism poängterar de unga samtidigt att det är bråttom att motverka klimatförändringen, och att allas insats behövs. De unga står för framtiden och nu är framtiden hotad.
Negativa känslor motiverar till handling. Enligt studien är det fler kvinnor som är proaktiva.
– Det framgår särskilt tydligt i Finland och de övriga europeiska länderna. På annat håll kan ekonomin, bristen på information samt politiken utgöra ett hinder. Alla har inte möjlighet att agera.
Även om man arbetar för miljön är det inte sagt att ångesten försvinner helt och hållet. Sociala medier och andra medier har en betydande inverkan på klimatångest, oro och miljöarbete. Medier verkar till och med ha en positiv och stärkande effekt. Studien undersökte dock inte orsakssammanhangen, utan är ett tvärsnitt av de ungas klimatångest i olika länder.
Enligt Katariina Salmela-Aro befinner sig den vetenskapliga kunskapen om sambanden mellan klimatförändringen och välfärden ännu i startgroparna. Det finns inte mycket information om hur klimatrelaterade känslor påverkar välbefinnandet, särskilt hos personer i det globala syd.
– Vårt material visar att negativa klimatrelaterade känslor påverkar det psykiska välbefinnandet. För att främja sådan verksamhet som gynnar miljön och välfärden måste vi därför framför allt öka vår kunskap och förståelse om ämnet.
Följande länder deltog i studien: Storbritannien, Norge, Tyskland, Sverige, Finland, Australien, Brasilien, Kanada, Chile, Italien, Indien, Indonesien, Iran, Japan, Malaysia, Nigeria, Palestina, Filippinerna, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Spanien, Tanzania, Förenade Arabemiraten och Uganda.
Artikeln
Climate anxiety, pro-environmental action and wellbeing: antecedents and outcomes of negative emotional responses to climate change in 28 countries
Ogunbode, Doran, Hanss, Ojala, Salmela-Aro et al
Journal of Environmental Psychology