Hur klarar fjärilar av stress?

Miljöförändringen orsakar stress hos djur och växter. Effekterna syns både i de nulevande generationerna och i evolutionen. Marjo Saastamoinen har fått miljonfinansiering av EU för att forska i stresstolerans.

Förändringar i naturförhållandena kan till exempel innebära att kvaliteten på födan varierar, vilket orsakar stress. Klimatförändringen förvärrar problemen.

, akademiforskare vid , har fått ett femårigt  på 1,5 miljon euro av Europeiska forskningsrådet. Med hjälp av stipendiet ska hon forska i olika metoder för att klara av stressituationer.

Saastamoinen kommer bland annat att undersöka fjärilslarver som hankar sig fram i svåra förhållanden och i synnerhet vilka hemligheter som döljer sig inne i larvernas tarmar.

– Vissa tarmbakterier kan eventuellt hjälpa larverna att klara sig på föda av sämre kvalitet, förklarar forskaren.

I kärva förhållanden växer larven långsammare, men den kan kompensera för den långsamma tillväxten med flera larvstadier.

Populationsforskarnas guldgrupp

Saastamoinen skaffade i mycket hård konkurrens ERC-finansieringen till ett team som har lyckats exceptionellt bra i samma utlysning redan tidigare. År 2011 fick  ett motsvarande ERC Starting Grant för unga forskare, tack vare  som numera arbetar som akademiforskare och året innan fick akademiprofessor , gruppens ledare, ett ERC Advanced Grant.

Gruppen har i ett tjugotal år undersökt ängsnätfjärilar. De analyserar fjärilen på alla nivåer: från dess gener till interaktionen mellan populationer.

Tillbaka till naturen

Marjo Saastamoinen jämför den genetiska variationen, beteendet och ekologiska faktorer i anknytning till livscykeln hos ängsnätfjärilar på olika ängar. Hon letar efter anpassningar till lokala förhållanden. Fjärilarna undersöks och iakttas i sin faktiska livsmiljö, under autentiska förhållanden.

– Jag ville ta forskningen tillbaka till naturen. Laboratorieförhållandena motsvarar inte situationen ute i riktiga världen.

Forskningen fokuserar särskilt på effekterna av sommartorka. Men hur går det för fjärilarna om de nordiska vintrarna förblir milda och snöfattiga?

– Det är en väldigt intressant fråga, eftersom övervintringen är livsviktig för ängsnätfjärilarna. De bygger ett bo för vintern, och förhållandena i boet påverkas utan vidare om det inte finns snö. Men det har man knappt forskat i alls. Kanske vi borde ta med snöns inflytande i vår forskning.

Europeiska forskningsrådets Starting Grant är ett internationellt ansett stipendium som ges till lovande forskningsledare för att bilda en forskningsgrupp och arbeta självständigt i Europa. Forskningsledarens doktorsavhandling får vara högst sju år gammal.