Broilrar har svåra fotskador

Över etthundratusen fåglar undersöktes för veterinär Eija Kaukonens avhandling. Samtidigt skapades en av de första studierna i världen som utreder broilermödrars välbefinnande.

Kaukonen, som disputerar fredagen den 26 maj vid Helsingfors universitet, utredde i sin studie inverkan av strösorter som används som underlag i uppfödningsstall samt vaglar på fötternas kondition hos broilrar.

Broilermödrar och tuppar föds upp i uppfödningsstall för broilrar. De lever i genomsnitt i drygt ett år. Mödrarna värper ägg och kycklingarna som kläcks transporteras till uppfödningsstall för broilrar. Broilrarna når slaktåldern vid ungefär 5 veckors ålder.

Skador på trampdynorna vittnar för forskare och veterinärer om broilrarnas välbefinnande och uppfödningsförhållanden. I studien har dock orsaken bakom skadorna på broilermödrarnas trampdynor inte förklarats av ströets kondition.

– I de undersökta broilerhönshusen var ströet i gott skick under hela produktionsperioden. Trots detta ökade antalet skador på broilermödrarnas trampdynor med åldern, säger Kaukonen.

Med avseende på hönshus konstaterades allvarliga skador i genomsnitt hos 64 procent av de undersökta broilermödrarna.

– Skador på trampdynorna är sannolikt smärtsamma, därför behöver vi snabbt ytterligare studier för att utreda de bakomliggande orsakerna. Broilermödrarnas fothälsa har undersökts mycket litet i världen.

Torv förbättrade fothälsan – broilrarna använde inte vaglar

En snabbt förädlad tillväxt och en stimulansfattig miljö försämrar broilrarnas välbefinnande. Dessutom är det känt att dåligt strö orsakar hudskador på broilrarnas trampdynor.

Torrströets verkningar på trampdynans hälsa har undersökts redan tidigare. Det finns dock knappt med forskningsrön om det mest förekommande ströet inom den finländska broilerproduktionen, dvs. torv som strö.

I studien konstaterades att torvbaserat strö minskade skador på trampdynorna även om man inte fann skillnader i dess skick och fuktighet jämfört med annat strö.

Slaktbroilrarnas trampdynor var i bättre skick än fötterna hos deras mödrar. Man fann dock skadade trampdynor hos var femte och hasskador hos var tredje fågel.

Enligt Kaukonen är hasskador en känsligare mätare än skador på trampdynorna för att skildra ströförhållanden och fothälsa.

Vaglar har betraktats som något som främjar broilrarnas fothälsa, och de har även stötts genom ersättningar för djurens välbefinnande. De undersökta broilrarna har dock knappt använt vaglarna.

– Däremot samlades de på gallerplan som var försedda med en ramp så att det uppstod köer, beskriver Kaukonen.

Enligt avhandlingen kan man alltså främja broilrarnas fothälsa med hjälp av gallerplan, eftersom de konstaterades förbättra fåglarnas gångförmåga och minska hälta.

Disputandens kontaktinformation   

Eija Kaukonen

tel. 040 5597278

eija.kaukonen(at)helsinki.fi

VML Eija Kaukonen disputerar 26.5.2017 kl. 12 vid Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet om ämnet

"Housing conditions and broiler and broiler breeder welfare - the effect of litter condition on contact dermatitis in broilers and breeders, and the effect of elevated structures on broiler leg health". Opponent är äldre forskare (senior research fellow), DVM, PhD Andrew Butterworth från universitetet i Bristol, och kustos är professor Anna Valros.

Adress: EE-huset, Walter-salen, Agnes Sjöbergs gata 2.