Den framskridande klimatförändringen och frågorna kring hållbar utveckling är knappast en nyhet för de flesta. Den klimatrapport som klimatpanelen IPCC publicerade i oktober väckte ytterligare frågor kring vad Helsingfors universitet gör som organisation för att främja hållbar utveckling.
– Den starka viljan att främja miljömedvetenhet har spridit sig till en allt större grupp och nu inför vi tänket som ett verktyg för universitetets ledning, säger prorektor Tom Böhling.
I oktober grundades kommittén för hållbarhet och ansvar för att organisera verksamhet i anknytning till hållbar utveckling vid hela universitetet. Kommittén ansvarar bland annat för att bereda universitetets program för hållbarhet och ansvar.
– Nu kartlägger vi vad universitetet redan gör. Personalen, studenterna och enheterna är mycket insatta i hållbar utveckling och handlar miljösmart på många punkter. Det som fattas är en helhetsbild och en sådan vill vi nu sammanställa, säger Böhling.
Kommittén vill aktivera hela universitetet att främja hållbar utveckling och de första evenemangen ordnas i början av 2019.
– Det här är något som berör varendaste en av oss och vi strävar efter att göra det möjligt för alla att delta aktivt och med låg tröskel, fortsätter Böhling.
Målet är att genom det arbete som kommittén organiserar infoga hållbar utveckling i universitetets nästa strategi. Planeringen och beredningen av strategin inleds våren 2019. Målet är att bättre införliva hållbarhet och ansvarsfullhet hos kommittéer och andra sammansättningar som redan är verksamma vid universitetet.
Spetsforskning, vegetarisk mat och klimatkompenserade flygresor
Universitetet främjar hållbarhet såväl på samhällsnivå som inom universitetet. En av de betydande åtgärder som universitetet har vidtagit för att främja forskning var att grunda Institutet för hållbarhetsvetenskap HELSUS. Ett verktyg för organisationer som vill minska sitt kolavtryck lanserades i november inom ramen för projektet Hiilifiksu järjestö (’Klimatsmart organisation’). Verktyget togs fram av Helsingfors universitet och finansierades av Sitra. Universitetet har dessutom nyligen blivit medlem av Climate Leadership Coaltition, som utmanar företag och samhällen att motverka klimatförändringen.
Solpanelerna på Campus Vik är en av åtgärderna för att öka universitetets användning av förnybar energi. I dagsläget finns det solpaneler på Infocentrets, Biocentrens och växthusens tak. Före utgången av 2018 kommer universitetets solkraftverk att ha paneler även på taken till A-, B, D-, E-, EE- och F-husen samt djursjukhuset. Under soliga dagar täcker solkraftverken 11 procent av elbehovet på Campus Vik och produktionen förväntas fördubblas i och med de nya panelerna. Den uppskattade totala elproduktionen nästa år är mer än t.ex. den årliga elförbrukningen vid Viikin normaalikoulu.
I en stor organisation är också de val som hänger ihop med mat betydande med tanke på miljön. Från och med hösten 2018 har serveringarna i samband med kongressmottagningar i universitetets huvudbyggnad varit vegetariska och i framtiden kommer principen eventuellt att omfatta också annan servering i samband med sammankomster. Dessutom säljer Unicafe förmånligt överbliven mat från luncher, vilket minskar på matsvinnet.
Universitetet utreder också möjligheten att klimatkompensera flygresor. Den primära planen är att universitetet årligen ur gemensamma medel kompenserar koldioxidutsläpp som orsakas av arbetsresor.
– Det viktigaste är att först fundera hur man kan minska mängden flygresor. Var och en ska begrunda om det är möjligt att sköta ärenden utan att flyga, påminner Böhling.
Utbildning främjar medvetna val
Kommittén för hållbarhet och ansvar vill också främja medvetenhet via utbildning.
– Vi fick ett förslag om att ordna en MOOC-kurs eller annan kurs med fokus på hållbar utveckling för alla vid universitetet. Ärendet har förts vidare och vi utreder som bäst möjligheten att ordna studieavsnittet, säger Böhling.
Ledningen och cheferna kommer också att erbjudas utbildning som stöd för ledarskapet och beslutsfattandet.
– Utbildning hjälper oss att göra medvetna miljöval såväl på organisations- som individnivå. Vi är bra på att undervisa och forska i teman kring hållbar utveckling, nu använder vi våra egna läror på institutionell nivå. Vi fattar otaliga beslut som alla kräver miljömedvetenhet: på vilka grunder fattar vi beslut om upphandling, hur värmer vi upp lokalerna, hur rör vi oss till och från arbete och studier, hur sköter vi avfallshämtning och så vidare, räknar Böhling upp.
Hållbarhet och ansvarsfullhet har också att göra med samarbetspartner.
– Frågor som hänger ihop med klimatförändringen och miljömedvetenhet är globala och det finns redan många lösningar. Vi behöver inte uppfinna allt själv, utan vi kan leta fram lämpliga verksamhetsmodeller via olika nätverk. Vi håller till exempel på att ta fram olika former av samarbete med Helsingfors stad, säger Böhling.