Förändringar i naturförhållandena kan till exempel innebära att kvaliteten på födan varierar, vilket orsakar stress. Klimatförändringen förvärrar problemen.
Marjo Saastamoinen, akademiforskare vid Biovetenskapliga institutionen, har fått ett femårigt ERC-stipendium på 1,5 miljon euro av Europeiska forskningsrådet. Med hjälp av stipendiet ska hon forska i olika metoder för att klara av stressituationer.
Saastamoinen kommer bland annat att undersöka fjärilslarver som hankar sig fram i svåra förhållanden och i synnerhet vilka hemligheter som döljer sig inne i larvernas tarmar.
– Vissa tarmbakterier kan eventuellt hjälpa larverna att klara sig på föda av sämre kvalitet, förklarar forskaren.
I kärva förhållanden växer larven långsammare, men den kan kompensera för den långsamma tillväxten med flera larvstadier.
Populationsforskarnas guldgrupp
Saastamoinen skaffade i mycket hård konkurrens ERC-finansieringen till ett team som har lyckats exceptionellt bra i samma utlysning redan tidigare. År 2011 fick Forskningsgruppen för metapopulationsbiologi ett motsvarande ERC Starting Grant för unga forskare, tack vare Anna-Liisa Laine som numera arbetar som akademiforskare och året innan fick akademiprofessor Ilkka Hanski, gruppens ledare, ett ERC Advanced Grant.
Gruppen har i ett tjugotal år undersökt ängsnätfjärilar. De analyserar fjärilen på alla nivåer: från dess gener till interaktionen mellan populationer.
Tillbaka till naturen
Marjo Saastamoinen jämför den genetiska variationen, beteendet och ekologiska faktorer i anknytning till livscykeln hos ängsnätfjärilar på olika ängar. Hon letar efter anpassningar till lokala förhållanden. Fjärilarna undersöks och iakttas i sin faktiska livsmiljö, under autentiska förhållanden.
– Jag ville ta forskningen tillbaka till naturen. Laboratorieförhållandena motsvarar inte situationen ute i riktiga världen.
Forskningen fokuserar särskilt på effekterna av sommartorka. Men hur går det för fjärilarna om de nordiska vintrarna förblir milda och snöfattiga?
– Det är en väldigt intressant fråga, eftersom övervintringen är livsviktig för ängsnätfjärilarna. De bygger ett bo för vintern, och förhållandena i boet påverkas utan vidare om det inte finns snö. Men det har man knappt forskat i alls. Kanske vi borde ta med snöns inflytande i vår forskning.
Europeiska forskningsrådets Starting Grant är ett internationellt ansett stipendium som ges till lovande forskningsledare för att bilda en forskningsgrupp och arbeta självständigt i Europa. Forskningsledarens doktorsavhandling får vara högst sju år gammal.
Nature: Hanskis grupp kartlade ängsnätfjärilens genom