Moçambique är ett land i sydöstra Afrika med 24,5 miljoner invånare. Landet räknas till ett av de minst utvecklade länderna i världen. Enligt Unicef dör 76 av tusen barn som spädbarn.
Landets befolkning plågas av undernäring och infektionssjukdomar, såsom malaria, kolera och tuberkulos. Ca 15 procent av landets 15–49-åringar är HIV-positiva. Enligt Unicefs uppskattning har nästan en halv miljon moçambikiska barn förlorat den ena eller båda föräldrarna i aids.
Docent Riitta Freese vid Helsingfors universitets institution för livsmedels- och miljövetenskaper gjorde år 2010 en näringsfysiologisk fältstudie i provinsen Zambezia i Moçambique. Som en del av det näringsfysiologiska projektet ZANE undersökte hon matvanor, kroppsbyggnad, längd, vikt och blodvärden hos 15–18-åriga flickor.
– Det gick inte att ta med några dyra, stora eller känsliga mätanordningar till landsbygden. Med måttband och en tång som mäter underhudsfettet kommer man ändå långt, konstaterar Freese.
FRUKTERNA RÄDDAR
Forskarna kartlade kosten i Zambezia och användningen av växter som samlas in i naturen. Som stöd för arbetet sammanställdes en tabell över den lokala matens sammansättning. Forskarna samlade också in information om olika föreställningar om mat.
Även om man i städerna i Moçambique äter mer mångsidigt än på landsbygden innebär det inte att kvaliteten på näringen nödvändigtvis är bättre.
– När vi undersökte A-vitamin, folater, zink och järn i de blodprover som togs av flickorna upptäckte vi att näringssituationen för deras del var sämre i städerna än på landsbygden, konstaterar Freese.
På landsbygden kommer maten från den närmaste omgivningen: från åkrarna, trädgårdslandet, cashewnöts- och fruktträden samt gårdens hönor.
Läskunnigheten är sämre på landsbygden och kvinnorna blir tidigare gravida än i städerna. Tonårsgraviditeter är vanliga. Av de 550 flickor som deltog i undersökningen var 63 gravida. De moçambikiska mammorna har i genomsnitt fem barn.
Freeses undersökning omfattade två perioder: den s.k. svältperioden i januari–februari och skördetiden i slutet av sommaren, då tillgången till mat är bättre.
Vissa av resultaten överraskade forskarna.
– Under svältperioden var A-vitamin- och folathalterna i flickornas blodserum utmärkta. Det här beror på att mangon mognar just i början av året när förhållandena i övrigt är torftigare, berättar Freese.
ZANE-undersökningen genomfördes i samarbete med Food Security and Nutrition Association. Förutom Riitta Freese ingick i forskningsgruppen Marja Mutanen, Liisa Korkala och Helena Hauta-alus från Helsingfors universitet.
Artikeln har publicerats i tidningen Yliopisto 2/2014.