Rani-Henrik Andersson är lektor i Nordamerikastudier vid Helsingfors universitet och berättar att största delen av världens språk tillhör ursprungsfolk. Dessutom är ursprungsfolk bosatta på vissa av de områden som har den största biodiversiteten i världen. Folk som räknas som ursprungsfolk finns på alla kontinenter.
– På en del områden har deras kultur nästan förstörts på grund av århundraden av kolonialism, medan ursprungsfolken har starkt fotfäste på andra områden. Frågan om hur man definierar tillhörighet till ett ursprungsfolk har varit svår och är kopplad till markägande, kultur och språk, men också identitet, berättar Andersson.
Fortfarande ingen jämlikhet, men FN är ett språkrör
Ursprungsfolk har i årtionden krävt en jämlik ställning bland internationella aktörer. År 1989 upprättade Internationella arbetsorganisationen ILO en konvention om ursprungsfolk och stamfolk. Konventionen kan dock endast ses som en kompromiss och tillgodoser inte alla de krav som ursprungsfolken har, och å andra sidan har många stater, inklusive Finland, inte ratificerat konventionen.
I dag får ursprungsfolk sina röster hörda till exempel via FN:s organisationer.
– FN hjälper ursprungsfolk att föra fram sina kulturer men också att öka andras kännedom om dem och deras seder och bruk samt politiska och ekonomiska situation.
Globalt sett finns det hundratals folk som klassas som ursprungsfolk och deras kulturer, världsbilder och kulturella och politiska situationer varierar stort, men det finns också många likheter.
Ursprungsfolken är fortfarande de som får lida när ekonomin och industrin växer
– Det torde vara klart för alla att ursprungsfolk har fått lida under europeisk kolonialism och imperialism överallt i världen och det vore naivt att inbilla sig att de sätt att tänka och uppföra sig som baserar sig på kolonialism skulle ha försvunnit, säger Andersson.
Ursprungsfolk diskrimineras fortfarande, de har ekonomiska problem och måste försvara de markområden som de har kvar mot såväl gruvbolag, skogindustri som oljebolag.
– Till exempel har ursprungsfolk i USA och Kanada försökt hindra att stora oljeledningar dras genom deras marker, och i Finland måste samerna ständigt kämpa mot såväl finländska och utländska gruvbolag som Ishavsbanan.
Ursprungsfolken blir starkare internationella aktörer – kämpar även mot klimatförändringen
Enligt Andersson har utvecklingen trots många problem också varit positiv.
– Olika medborgarrörelser bland ursprungsfolken, till exempel Idle No More, NoDAPL och Suohpanterror, har engagerat sig starkt i ursprungsfolkens ställning runtom i världen. Dessutom har det blivit en viktig del av ursprungsfolkens egna läroplaner att stimulera den egna kulturen och språket, såväl i Latinamerika, Australien som i Nya Zeeland.
Ursprungsfolken har också varit aktiva i kampen mot klimatförändringen.
Även om man i dag inte tänker på ursprungsfolkens förhållande till naturen som en stereotyp och nästan mystisk förbindelse är det enligt Andersson sant att ursprungsfolkens förhållande till naturen avviker från det västerländska. Ursprungsfolken ser människan som en del av naturen och naturen omfattar både en synlig och en osynlig värld.
– Det är fråga om en slags övergripande naturuppfattning där människan bara är en del av helheten, utan rättighet att styra eller exploatera naturen.
Många ursprungsfolk såväl i arktiska området som Amazonas känner av klimatförändringen mycket konkret, eftersom den direkt påverkar deras näringar.
– Inte närapå alla ursprungsfolk lever i dag desto mer ”på naturens villkor” än andra människor, men mångas näringsfång är bundet till förändringarna i miljön.
Också i den akademiska världen har ursprungsfolkens uppfattningar och kunskap blivit allt mer en del av den västerländska vetenskapliga forskningen; vid många universitet har man grundat särskilda Indigenous Studies-program där man forskar med beaktande av ursprungsfolks uppfattningar och syner.
Ytterligare information:
Rani-Henrik Andersson, 050 448 8725, rani-henrik.andersson@helsinki.fi