– Beslutsfattarna och tjänstemännen måste lyssna på experter inom socialt arbete vid socialpolitiska reformer, inte minst vid social- och hälsovårdsreformen där ordet ”social” totalt glöms bort, säger Harry Lunabba (@HarryLunabba), universitetslektor i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Samhällspåverkan är universitetets tredje uppgift vid sidan om undervisning och forskning och Lunabba anser att uppgiften är av särskild vikt just inom socialt arbete.
– Det är ett etiskt uppdrag att hålla allmänheten medveten om de svagaste i samhället och att föra fram deras behov.
Vi gör vårt bästa för att sprida forskningsresultat.
Vetenskapsområdet socialt arbete har en stark koppling till arbetslivet och är en behörighetsgivande utbildning. Disciplinen står för en viktig sektor i samhället. Därför anser Lunabba att det är viktigt att påverka på området.
– Vi forskar för samhället och som akademiker vill jag få största möjliga spridning och synlighet för mina och vetenskapsområdets forskningsresultat.
Också Helena Blomberg-Kroll, professor i socialpolitik vid Svenska social- och kommunalhögskolan, säger att samhällspåverkan på ett naturligt sätt är inbyggt i ämnet och att kontakterna till arbetslivet är täta. Dessutom förs forskningsresultaten på ett naturligt sätt vidare till kommunerna genom studenterna.
Det Finlands Akademi-finansierade konsortieprojektet Tita, ”bekämpning av ojämlikhet i en tid av knapphet”, där Blomberg-Kroll medverkar, är ett konkret exempel på akademiskt arbete med inbyggd samhällsrelevans. Projektets forskningsresultat rapporteras direkt till regeringen.
– Vi gör vårt bästa för att sprida forskningsresultat – sedan är det ett politiskt val hur mycket man beaktar våra rekommendationer, säger Blomberg-Kroll.
Varnande exempel
Harry Lunabba tycker det är mycket oroväckande att beslutsfattarna inte lyssnar på socialarbetarna. I social- och hälsovårdsreformen har man konsekvent glömt bort ordet ”social”.
Ett varnande exempel om vad det kan leda till är förflyttningen av utbetalningen av utkomststödet från kommunerna till Folkpensionsanstalten FPA. Lunabba säger att förändringen gjordes med släckta lyktor och utan substanskunskap om socialt arbete.
– Man såg det som en teknisk förflyttning, men missade helt att man behöver yrkeskunskap för att fatta rätta och hållbara beslut om utkomststöd.
Nu blir de som är i behov av utkomststöd utan stöd av socialarbetare.
– Det är oroväckande att man inte beaktar expertisen. Besluten som FPA nu gjort är ohållbara och möter inte behoven. Köerna är långa och människor blir utan pengar att köpa mediciner för.
Lunabba befarar att misstaget upprepas i social- och hälsovårdsreformen.
– Man har inte ens börjat lösa problemen med socialvården och det faktum att 20 procent av klienterna använder 80 procent av resurserna. Hur man löser den här typens problem har inte funnits i åtanke i reformarbetet.
Ett problem är att socialvårdens chefer inte har samma tradition av att organisera sig och påverka, säger Helena Blomberg-Kroll.
– Hälsovården har en strakt medicinsk tradition av att påverka och överläkare har ofta fötterna inne både i den akademiska och i den politiska världen – påverkansstrukturerna är starka.
Mot det okända
Blomberg-Kroll säger att de flesta experter är överens om att reformarbetet framskrider alltför snabbt.
– Det finns ingen liknande modell någon annanstans som man kunde få erfarenheter från. Svensk och nordisk forskning om halvprivatisering av socialvården har visat att det inte leder till större jämlikhet. Det finns heller inga erfarenheter av att integrera social- och hälsovård i Norden. Vi vet inte hur modellen kommer att fungera för långvariga klienter inom socialvården och de mest utsatta i samhället.
Det blir intressant att se hur reformen möter behoven för dem som behöver socialvårdstjänsterna mest.
Inom Tita-projektet följer Blomberg-Kroll och kolleger upp förflyttningen av utkomststödet i ett längre perspektiv bland annat ur klienternas och socialarbetarnas synvinkel. Samtidigt följer man med de förändringar som social- och hälsovårdsreformen medför.
– Tanken med förflyttningen av utkomststödet och social- och hälsovårdsreformen är att systemet ska bli jämlikare och mindre byråkratiskt för klienterna. Vi följer upp om det verkligen blir det. Det blir intressant att se hur reformen möter behoven för dem som behöver socialvårdstjänsterna mest.
Nya sätt att påverka
Harry Lunabba ser det som experternas uppgift att hela tiden vara framme och påminna beslutsfattarna om socialvårdens existens och om att socialarbetsakademiker måste höras vid reformer. Det finns olika kanaler för detta, men ett sätt som visat sig vara effektivt är Twitter.
– Jag har fört aktiv Twitter-kampanj och på det sättet fått in en fot i ministeriet, berättar Lunabba.
Kampanjen har gått ut på att ständigt via Twitter påpeka att socialt arbete inte beaktats och ifrågasätta lagutkast.
– Jag har bland annat skrivit direkt till ministrarna Rehula och Risikko samt understatssekreterare Tuomas Pöysti. Ibland får man svar och ibland inte. Det har i alla fall lett till diskussion och till att vi fick audiens hos Pöysti.
[social_media url=https://twitter.com/HarryLunabba/status/836271623170830337][/social_med…]
Tack vare Twitter-kampanjen tog en delegation bestående av Tuomas Pöysti, förändringsledare Sinikka Salo, ledare Kari Ilmonen, konsultativ tjänsteman Satu Karppanen, konsultativ tjänsteman Elina Palola och specialsakkunnig Virva Juurikkala emot en grupp akademiker och praktiker inom socialt arbete för att diskutera sakfrågor och för att framhålla vikten av att socialt arbete hålls i fokus i beredningsarbetet. Lunabba säger att Twitter var ett centralt verktyg för att få detta möte till stånd.
– Det är ett nytt sätt att påverka som jag är mycket fascinerad av och som bevisligen leder någon vart. Jag uppmuntrar också andra forskare att använda mediet för att få ut sitt budskap.
Socialarbetets roll i socialpolitiken
Mötet mellan beslutsfattarna och experterna var konstruktivt. Lunabba berättar att det verkar finnas en vilja att tydliggöra socialvårdens och socialarbetets roll i reformen. De kommande social- och hälsovårdscentralernas roll kan inte begränsas till kortvarig handledning och rådgivning. För att skapa förebyggande strukturer måste socialt arbete tas in så tidigt som möjligt.
– Det finns ett behov att få in det socialvetenskapliga tänkesättet i beredningsarbetet. Om vi ska lyckas nå de mest utsatta 20 procenten av klienterna, måste man kunna agera ur ett brett helhetsperspektiv och anpassa verksamheten till dem som inte passar inom de allmänna vårdstrukturerna, säger Lunabba.
Helena Blomberg-Kroll säger att socialarbetsakademiker i Finland överlag är rätt engagerade i samhällspåverkan jämfört med många andra länder. Hon har tillsammans med universitetslektor Christian Kroll vid Svenska social- och kommunalhögskolan medverkat i ett internationellt projekt där man jämförde socialarbetsakademikers engagemang i socialpolitiken i 12 länder. Projektet resulterade i boken Where academia and policy meet – A cross-national perspective on the involvement of social work academics in social policy som nyligen gavs ut vid Polity Press.
– Samtidigt som finländska akademiker är aktiva jämfört med många andra länder, upplever många att stödet för att engagera sig är tämligen lågt. I många andra länder förefaller universiteten stöda sina anställda i större utsträckning, säger Blomberg-Kroll.
Stöd för att höras vore ytterst viktigt med tanke på att Finland genomgår de största socialpolitiska reformerna i sin historia, anser både Lunabba och Blomberg-Kroll.