Det senaste decenniet har nativiteten sjunkit i nästan hela Norden. I Finland, Island och Norge nedgången varit särskilt snabb. Även i Sverige och Danmark har nativiteten sjunkit men inte lika kraftigt som i grannländerna.
En ny doktorsavhandling har granskat hur osäkerhet på arbetsmarknaden påverkar födelsetalen. Resultaten visar att nedgången är kraftigare inom vissa yrkesbranscher och att nedgången hänger samman med hur stor osäkerhet det finns inom branschen i frågor som berör till exempel arbetslöshet och inkomstnivå.
– Nativiteten i Finland har sjunkit snabbast inom sådana branscher som präglas av relativt hög arbetslöshet, låga inkomster och få anställda inom den offentliga sektorn Sådana områden är i synnerhet konst och humaniora, där nativiteten redan sedan tidigare varit jämförelsevis låg, säger doktorand Julia Hellstrand vid Helsingfors universitet.
Både inom hälsovården och utbildningen, två välsysselsatta branscher inom den offentliga sektorn, har nedgången däremot varit svagare än inom andra branscher. De som arbetar inom de här områdena har sedan tidigare också fått fler barn än de som arbetar inom andra områden.
Allt färre bildar familj –nedgången kraftigast bland lågutbildade
Den sjunkande nativiteten i Finland beror till största del på andelen personer som inte får ens ett barn har ökat. Antalet personer som får två eller tre barn har även minskat.
– Förändringen är snabbast bland lågutbildade. Det handlar inte bara om att barnafödandet skjuts upp till en senare ålder. Enligt prognoserna kommer också det totala antalet barn att minska markant, säger Hellstrand.
En del av fenomenet kan förklaras med de förändringar som syns i parförhållandena: allt färre äktenskap och samboförhållanden ingås och allt fler separerar.
– Vi behöver mera information om varför allt färre par bildar familj och hitta nya sätt att stödja dem som vill ha barn, säger Hellstrand.
Utom familjepolitikens räckhåll?
I jämförelse med de övriga europeiska länderna har det totala antalet födda varit relativt högt och stabilt Finland och de övriga nordiska länderna under de senaste årtiondena. Utvecklingen under 2010-talet visar dock att nativiteten kan sjunka snabbt även i länder med omfattande välfärdssystem där det har gjorts relativt lätt att kombinera arbete och familj.
Avhandlingens forskningsresultat tyder på att nativiteten delvis är utom räckhåll för att kunna påverkas med familjepolitiska medel.
– Barnlösheten ökar snabbast bland de lägst utbildade och de har inte nödvändigtvis lika stor nytta av en politik som strävar till att kombinera arbete och familj som andra grupper har. Förmåner och tjänster som riktar sig till barnfamiljer påverkar inte heller den slags barnlöshet som beror på avsaknaden av en lämplig partner, säger Hellstrand.
– Därför är det också viktigt att de nordiska länderna ägnar större uppmärksamhet åt den snabbt åldrande befolkningen. Större investeringar i utbildning och sysselsättning skulle till en del kunna kompensera den minskande befolkningen i arbetsför ålder, säger Hellstrand som tror att sådana investeringar kunde leda till ökad nativitet, eftersom en god ekonomisk ställning har blivit en allt viktigare förutsättning för att bilda familj både för kvinnor och män i Norden.
Studien är del av projektet Family Formation in Flux - Causes, Consequences, and Possible Futures (FLUX) som finansieras av Finlands Akademi och rådet för strategisk forskning (RSF).
Mer information:
Doktorand Julia Hellstrand, Helsingfors universitet, 050 513 3078, julia.hellstrand@helsinki.fi
Julia Hellstrand: Drivers and future of the fertility decline in the 2010s: an analysis of Finland and other Nordic countries. Publications of the Faculty of Social Sciences 234. (https://helda.helsinki.fi/handle/10138/356298)