Många studier har under de senaste åren hävdat att skillnaderna mellan män och kvinnor är större i de länder som ligger i topp i jämställdhetsindexet. Fenomenet har kallats jämställdhetsparadoxen. En ny undersökning från Helsingfors universitet visar dock att det inte går att dra några sådana här slutsatser.
– Tidigare forskning om jämställdhetsparadoxen har genomförts med hjälp av en till synes okomplicerad men mycket missvisande statistisk metod, säger Ville-Juhani Ilmarinen, forskningsdoktor i psykologi.
Ilmarinen har tillsammans med Jan-Erik Lönnqvist, professor i socialpsykologi, omanalyserat tre undersökningar som tidigare publicerats i ansedda allmänvetenskapliga publikationer. I den första undersökningen analyserades data från PISA-undersökningar och skillnader mellan pojkar och flickor i deras attityder till STEM-ämnen (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). I den andra undersökningen analyserades skillnaderna mellan kvinnor och män i ekonomiska preferenser (bl.a. altruism, tillit, ömsesidighet) och i den tredje analyserades personlighetsdrag. Könsskillnaderna undersöktes utifrån 15 egenskaper. Tio- eller hundratusentals kvinnor och män från minst 50 länder deltog i alla undersökningar.
När den tillämpade statistiska metoden analyserades visade resultatet att de slutsatser som dragits i de tidigare undersökningarna både är grovt förenklade samt överdriver styrkan i sambanden. Inget av medelvärdena för de 15 egenskaperna förändrades i olika riktningar bland kvinnor och män när jämställdheten ökade. Till exempel var pojkar inte mer intresserade av vetenskap i mer jämställda länder jämfört med mindre jämställda länder. Flickors allmänna intresse för vetenskap var inte heller kopplat till jämställdheten i landet.
Däremot kunde medelvärdena för egenskaperna förändras i samma riktning parallellt med jämställdheten, till exempel så att både män och kvinnor hade en mer öppen personlighet när jämställdheten ökade.
– Bland resultaten framträdde särskilt en undersökning om ekonomiska preferenser som publicerats i tidskriften Science, där vi med vår analys endast fann tre samband mellan graden av jämställdhet och skillnader i preferenser mellan män och kvinnor: män var i genomsnitt mindre altruistiska i mer jämställda länder och både kvinnor och män var i genomsnitt mer tålmodiga i mer jämställda länder. Inga andra skillnader förekom bland de nio andra preferenserna.
Större skada än nytta för jämställdhetsarbetet
Enligt forskarna finns det överhuvudtaget ingen allmän koppling mellan jämställdheten i ett land och skillnaderna mellan män och kvinnor. Forskarna anser att det är anmärkningsvärt att forskarsamfundet inte tidigare har reagerat på en så tydlig brist i de statistiska metoderna i forskningen, trots att jämställdhetsparadoxen har kritiserats ur vissa andra synvinklar.
– Vid en närmare granskning är det mycket svårt att finna stöd för jämställdhetsparadoxen som ett tydligt fenomen, eller ens att sammanfatta de olika resultaten under ett samlingsnamn. Enligt oss har den tidigare forskningen gjort mer skada än nytta, både i fråga om dataproduktion och jämställdhetsarbetet i samhället, säger Ilmarinen.
Enligt forskarna kan sambandet mellan olika nationella genomsnitt för olika egenskaper och jämställdhet undersökas, men för att förstå fenomenen måste sambanden undersökas separat för kvinnor och män.
– Det är rimligt att anta att resultaten av uppföljande undersökningar knappast skulle visa på något tydligt övergripande fenomen: någon viss genomsnittlig egenskap bland kvinnor varierar parallellt med jämställdheten i landet, någon annan bland män och någon annan inte bland någondera.
På sistone har de växande skillnaderna i politiska uppfattningar mellan flickor och pojkar lyfts fram i nyheterna. Enligt Ilmarinen har inga trovärdiga forskningsresultat tills vidare publicerats om det här fenomenet.
– För närvarande grundar sig ståndpunkten på datajournalistik, som det i och för sig inte är något fel på, men resultaten från den ska inte förväxlas med vetenskaplig forskning.
Mer information:
Ville-Juhani Ilmarinen, forskningsdoktor i psykologi (finska, engelska)
0505560838
ville-juhani.ilmarinen@helsinki.fi
Jan-Erik Lönnqvist, professor i socialpsykologi, Svenska social- och kommunalhögskolan (svenska, finska, engelska)
0504154567
jan-erik.lonnqvist@helsinki.fi