Artikeln har publicerats i tidningen Yliopisto 9/2022.
Harry Lunabba, universitetslektor i socialt arbete och pojkforskare, hur mår finländska pojkar?
– När man ögnar igenom undersökningar inom socialt arbete är den röda tråden ofta den, att situationen för pojkar och unga män är katastrofal. Det är tal om självmord, mobbningserfarenheter och ensamhet.
– Men pojkarna som mår dåligt är i minoritet. Skolhälsoenkäter visar att de finländska pojkarna är de nöjdaste i världen. I internationell jämförelse har de också väldigt goda relationer till sina föräldrar.
Vilka jämställdhetsproblem stöter finländska män på?
– Många män upplever till exempel att de inte tas på allvar vid vårdnadstvister, och att situationen inte bedöms opartiskt. En man måste ofta anstränga sig för att ses som en kompetent förälder. Utgångspunkten för kvinnor är att de antas vara kompetenta föräldrar.
– När man inom socialt arbete ringer upp föräldrarna för att diskutera ett barns angelägenheter finns det ofta en inbyggd tanke om att man i första hand ringer mamman. Pappan involveras först i nästa skede.
Vilka är orosmomenten när det gäller pojkar?
– Ett uppenbart orosmoment är den negativa inställningen till utbildning som sprider sig bland pojkar. Antalet manliga sökande till universiteten har minskat. Det är beklagligt om män tror att universitetet inte är något för dem.
– Ensamheten är kanske det största orosmomentet jag har stött på i mina undersökningar. Mitt intryck är att pojkarnas ensamhet inte uppmärksammas särskilt mycket. Man ser inte alltid pojkarnas sårbarhet.
Hurdana män blir det av dagens pojkar?
– Det verkar som om de håller på att växa upp till en frimodig, tolerant och solidarisk generation som på många olika sätt lever upp till att vara pojke och man.
– Själv är jag född 1978 och pojkarna i min egen generation begränsades av normer på ett helt annat sätt. Numera är det tillåtet för pojkar att ägna sig åt hobbyer som tidigare betraktades som pinsamma, såsom dans eller sång.
Vad oroar sig unga män för?
– Klimatfrågan bekymrar ungdomar väldigt mycket. Själv var jag på 1980-talet rädd för kärnvapenkrig, men dagens ungdomar är ännu räddare för att världen ska gå under. Det är deprimerande att många unga inte vill bilda familj av miljöskäl. Samtidigt är den kommande generationen klart bättre rustad för att tackla framtida problem.
Våra experter svarar på de vardagliga problem som du har i huvudet. Vad skulle du vilja ha en forskares övervägda åsikt om? Föreslå: yliopisto-lehti@helsinki.fi.
Tidningen Yliopisto är en vetenskapstidskrift vid Helsingfors universitet som följer journalistreglerna.