Kolumn har publicerats i tidningen Yliopisto 3/2024.
Under coronatiden skrevs mycket om barnens rätt att själva bestämma om de vill bli vaccinerade. Detta är ett exempel på ett nytt sätt att tänka på aktörer inom rätten.
Traditionellt har den primära aktören inom rätten varit en vuxen människa utan funktionedsnedsättningar. Barn har inte kunnat fatta beslut å sina egna vägnar utan har behövt en representant. Detta har förstås inte varit helt svartvitt; ju äldre ett barn har varit, desto mera har hen kunnat bestämma själv.
Vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar har också ofta inte kunnat fatta beslut om sina egna angelägenheter. I vissa länder har de inte ens kunnat samtycka till sex.
Aktörsbegreppet håller på att förandras
Situationen håller dock på att förändras. Till exempel ska barns åsikt höras i många ärenden som berör dem, och ofta behövs deras samtycke också. Vad gäller människor med funktionsnedsättningar har förändringen kanske varit ännu större. I den internationella funktionsrättskonventionen från 2006 har man infört så kallat stödjande beslutsfattande.
Detta betyder att man ska få fatta beslut om sig själv: ingen får fatta dem i stället för en, förutom i undantagsfall. Man har dock rätt till stöd, vilket betyder ofta till exempel anhöriga som hjälper en att fatta beslut.
Jag håller på att forska sådana här frågor i mitt EU-finansierade projekt Agency in Law. Hypotesen är att hela aktörsbegreppet är i förändring. Vi måste till exempel förhålla oss till AI-system som aktörer. Medierna rapporterade nyligen om ett kanadensiskt flygbolag vars kunder hade fått felaktig information av en chatbot. Bolaget försökte frigöra sig från ansvaret genom att skylla på botten. Detta lyckades inte — bolaget måste självt stå för kostnaderna — men likadana frågor blir antagligen hela tiden aktuellare.
För att förstå sig på dessa förändringar måste man ifrågasätta det gamla sättet att tänka på aktörer.
Skribenten är biträdande professor i allmän rättslära på juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet.
Tidningen Yliopisto är en vetenskapstidskrift vid Helsingfors universitet som följer journalistreglerna.