Många bolag tar fram hållbarhets- eller ansvarsredovisningar, men utmaningen är att de inte är enhetliga eller jämförbara med varandra. Från början av det här året har EU:s direktiv om hållbarhetsredovisning (CSRD) ålagt stora börsbolag att rapportera om sin inverkan på hållbarhetsfrågor i ett visst format och med ett visst innehåll.
Redovisningskravet utvidgas till att omfatta även onoterade storbolag från och med nästa år. Sustashifts kund Planmeca är en av dem som berörs. Bolaget har redan inlett förberedelserna för att fullfölja kraven i samarbete med Sustashift. I ett senare skede ska redovisningskravet också omfatta mindre företag.
Redovisningen ska följa en standard som definieras i en 300 sidor lång, invecklad och mångtydig text. Alla bolag har inte möjlighet att fördjupa sig i standarden med tillräcklig noggrannhet, vilket skapar en efterfrågan för rådgivning och verktyg. Det nya uppstartsföretaget Sustashift har velat lösa problemet.
– Vi har utvecklat ett program med färdiga mallar som guidar användaren genom alla frågor som krävs enligt standarden. Redovisningarna ska också innehålla digitala taggar så att de ska kunna jämföras maskinellt med varandra. Det gör redovisningen svårare, säger Verneri Laakkonen, Sustashifts grundare.
Sustashift löste frågan genom att ange en färdig plats för varje tagg i mallarna. Det unika med lösningen är att programmet placerar in taggarna automatiskt på några sekunder.
– Taggarna kan vara över 20 000 stycken och därför vore det enormt arbetsdrygt att placera in dem manuellt, så som man gjort hittills. Automatiseringen sparar företaget hundratals arbetstimmar och tiotusentals euro, säger Laakkonen.
Väsentlighetsanalys viktig inom hållbarhetsredovisning
En planering av hållbarhetsredovisningen börjar från en analys av verksamhetens effekter. De viktigaste hållbarhetsfrågorna kan fastställas enligt en ny metod, utgående från det så kallade dubbla väsentlighetsperspektivet. Då analyserar företaget hur dess verksamhet mest påverkar människan och miljön, samt hur dess verksamhet påverkas av olika hållbarhetsfrågor, till exempel klimatförändringarna.
– Hållbarhetsredovisningen i sig förändrar inte världen, men informationen behövs för att verksamheten ska kunna utvecklas i en hållbarare riktning. Redovisningen gör det möjligt att jämföra bolag med varandra, vilket sätter en viss press på dem. I fortsättningen kan det här innebära att placeringarna och lånepengarna söker sig till de bolag som sköter sina ansvarsfrågor väl, säger Laakkonen.
Sustashift grundades våren 2023. Bolagets grundare, juris magister Verneri Laakkonen, utbildade några av de största bolagen i Finland om deras skyldigheter inom hållbarhetsredovisning när han arbetade med frågan vid advokatbyrån Borenius Asianajotoimisto. Han har dessutom gjort väsentlighetanalyser och producerat innehåll för hållbarhetsredovisningar vid storbolag.
– Få juridiska experter känner till de skyldigheter som följer av standarden, men vi erbjuder även sådana tjänster, berättar Laakkonen.
Företagets marknad finns för närvarande i Finland, men kundernas behov och problem är de samma även annanstans.
Universitetets investering gav mod att utveckla verksamheten
Helsingfors universitets fonder investerade 50 000 euro i företaget som en del av företagarprogrammet HELSEED, som riktar sig till studenter. Laakkonen fick kännedom om HELSEED-finansieringen av en slump.
− Jag arbetade några dagar i Tankehörnan i Think Companys lokaler och fick veta om den finansiering som HELSEED erbjuder och även om annan finansiering, till exempel Business Finlands innovationssedel. Jag lämnade in affärsplanen för bedömning till Helsingfors universitets fonder och efter förhandlingar fick jag ett positivt finansieringsbeslut i början av 2024.
Ett litet företag har inte tillgång till så många finansieringskanaler, förklarar Laakkonen. Investeringen på 50 000 euro från Helsingfors universitets fonder var viktig eftersom den gav mod att börja utveckla verksamheten på ett bredare sätt.
− Jag insåg att all utveckling inte behöver betalas från intäkterna, utan att vi kan ta in extern finansiering för att påskynda tillväxten. Vi började utveckla vår programvara med hjälp av finansieringen och jag tror att den kommer att betala in sig redan under det här året.
Laakkonen vill tacka universitetet för att det stöder entreprenörskap bland sina studenter på det här sättet. Han önskar också att universitetet skulle erbjuda mer undervisning om entreprenörskap.
–Universitetsutbildningen ger mycket sådan expertis som efterfrågas på arbetsmarknaden, men till exempel vid Juridiska fakulteten fanns det ingen kurs i entreprenörskap. Jag hoppas att vi får se fler sådana i framtiden, så att alla intresserade kan lära sig de grundläggande färdigheterna inom entreprenörskap och så att arbetet som entreprenör ses som ett verkligt karriäralternativ, säger Laakkonen.