Artikeln har publicerats i tidningen Yliopisto 1/2025.
Den stora hallen i mässcentrum är mörk – och bullrig. Gröna laserstrålar spelar i luften. Talarna på stora scenen byts ut i snabb takt. De håller hisstal om sina företag, karriärvägar och den senaste tekniken. Det här är startupmässan Slush.
Alldeles intill scenen, på paradplats, finns Helsingfors universitets monter. Runt de barliknande runda borden står forskare redo att berätta om sina projekt. Utbudet är brett: cancerbehandlingar, effektivare sätt att producera vätgas, artificiell intelligens som stöder urbandemokrati, ett nytt sätt att tillhandahålla mentalvårdstjänster, hälsosammare fetter ...
Besökarna är många och det är bra. Det är ju därför vi är på Slush, för att träffa potentiella investerare och samarbetspartner.
Orsaker till muskelförtvinning
Professorn och stamcellsforskaren Pekka Katajisto är på Slush för att presentera köttodlingsgsprojektet Myocopia. Mässupplevelsen känns speciell för Katajisto.
– Här är ingen intresserad av vilken forskning vår idé bygger på. Folk vill veta hur snabbt idén kan utvecklas vidare och vilken tillväxtpotential den har.
Den bärande tanken hos Myocopia handlar om ett nytt sätt att noggrant kontrollera delningen och differentieringen bland muskelförstadieceller. Det här främjar celltillväxten.
Vår kropp bildar sällan nya muskelceller – den skapar nya muskler främst för att reparera skador. Muskelförstadiecellerna som utvecklas till nya muskelceller i vår kropp är därför rätt få. Dessutom delar de sig bara ett fåtal gånger innan de förvandlas till muskelceller och slutar dela sig.
Katajisto tror att detta är en av orsakerna till muskelförtviningen hos äldre. När muskelcellerna inte delar sig förnyas inte musklerna utan förtvinar.
År 2021 upptäckte forskare en lovande metod för att få råda bot på problemet. Den går ut på att hindra muskelförstadieceller att bli muskelceller, vilket gör att de delar sig under en längre tid. När det finns tillräckligt många delade celler, kan de fungera som en slags cellterapi för muskeln.
Korvfabrik?
År 2021 samtalade Swetha Gopalakrishnan, forskare vid Katajisto-laboratoriet, med en australiensisk vän som gått från den akademiska världen till företagsvärlden. Ett av de ämnen som vännerna diskuterade var hur svårt det är att odla kött. Eftersom muskelceller är dåliga på att dela sig blir deras tillväxt i bioreaktorer ofta kortvarig.
– Det slog mig att vår uppfinning också skulle kunna användas inom livsmedelsproduktionen, säger Gopalakrishnan.
Professor Katajisto var skeptisk till en början.
– Min första reaktion var att vi inte ska starta en korvfabrik, säger Katajisto.
Efter en natts funderande förhöll sig Katajisto positivt till idén och tillsammans med Gopalakrishnan sökte han patent för den.
Rekord?
Företaget Helsingin innovaatiopalvelut (HIS), som ägs av universitetet, granskar universitetsstudenternas patentansökningar och väljer ut de mest lovande. Det kommer in drygt hundra ansökningar per år och universitetet får rätt till ungefär hälften av dem.
På årsnivå kommersialiseras 10–15 ansökningar. Just nu pågår 19 projekt, Myocopia är ett av dem. Den första finansieringen av projekten kommer huvudsakligen från Business Finland. Den tvååriga Research to Business-finansieringen är vanligtvis cirka 700 000 euro. Med den betalas bland annat lönen till den som ansvarar för projektets kommersialisering samt kostnaderna för forskarnas arbetsinsats.
Bara en handfull av projekten blir företag. Under rekordåret 2024 bildades fem nya forskningsinriktade företag, det vill säga spin-out företag. När det gäller Myocopia håller affärsmöjligheterna fortfarande på att utforskas. Cirka 60 procent av forskaren Swetha Gopalakrishnans arbetstid är nu öronmärkt för företaget. Pekka Katajisto arbetar fortfarande huvudsakligen som professor vid Helsingfors universitet.
Dialog
Slush besöktes för första gången av HIS nya vd, professor Marko Hakovirta, som tyckte att upplevelsen var inspirerande.
– Vi hade en fin monter och många bra besökare.
Men det finns utrymme för förbättringar i framtiden, till exempel när det gäller interaktiva evenemang.
– Vore det till exempel möjligt att samla små grupper för att prata mer om samarbete mellan företagsverksamhet och forskning? undrar Hakovirta.
Hakovirta hoppas kunna tillföra mer initiativkraft till innovationstjänsterna.
– Vi borde vara mer närvarande på campus. Vi skulle till exempel kunna föra fram företagsvärldens synpunkter och berätta vilken typ av forskning det finns efterfrågan för.
Innovationer borde behandlas snabbare än i dag. Hakovirta säger att han ute i världen sett hur en forskare bli bjuden till ett möte bara några dagar efter att patentansökan lämnats in.
– Att föra ut innovationer till samhället är trots allt kärnan i universitetets strategi. Innovationstjänsterna en kritisk funktion för ett forskningsuniversitet.
För närvarande främjas projekten närmast av finansiering från Business Finland. Framöver skulle man kunna utreda andra alternativ också, säger Hakovirta.
Goda resultat
När ett projekt blir ett företag, investerar Helsingfors universitets fonder i företaget med en andel på cirka 15 procent som första investerare. Förra sommaren hade fonderna investerat 27 miljoner euro i spin out-företag och 160 000 euro i start up-företag som vuxit fram ur studenters idéer.
Jämfört med universitetets totala investering i värdepapper på 765 miljoner euro framstår bidraget som litet. Men det är ändå viktigt.
– Spin out- och start-up-företag gör universiteteten och vår forskning kända och breddar våra nätverk, säger Marko Berg, placeringschef för fonderna.
Generellt sett är avkastningskravet på universitetets investeringar 7 procent. Under de senaste åren har allt gått som på räls. Medicinteknikföretaget Nanoform noterades på börsen 2020 och Mobidiag, som utvecklar diagnostik för infektionssjukdomar, såldes till USA för 668 miljoner euro 2021. Som en följd av försäljningen genererade universitetets investering på 7 miljoner euro en avkastning på cirka 40 miljoner euro.
– Det är riskabelt att investera i nystartade företag. Många avkastar inte mycket, men när allt stämmer kan avkastningen bli betydande, konstaterar Berg.
Laboratoriekostnader
Myocopias långsiktiga plan är inte att starta en köttfabrik, utan att licensiera tekniken för cellulärt jordbruk. Forskare erkänner inte att de motiveras av tanken att bli rika. Arbetet i sig är det som inspirerar.
– Det här är en chans att betala tillbaka det stöd jag fått från Finland. För mig är det här den bästa platsen i världen att starta ett företag på, säger Swetha Gopalakrishnan.
Pekka Katajisto säger att hans karriär som forskare kommer att fortsätta, oavsett hur det går med projektet i fortsättningen.
– Men visst vore det trevligt att kunna betala labratoriets kostnader själv och inte behöva be andra om pengar, säger han.
Tidningen Yliopisto är en vetenskapstidskrift vid Helsingfors universitet som följer journalistreglerna.
Artikeln är baserad på en intervju med Kajsa Kajander, operativ direktör vid Helsingin innovaatiopalvelut.
Pedro Camargo, professor i oorganisk materialkemi, och hans forskningsgrupp har under lång tid utvecklat vätekatalysatorer.
– Vätgasproduktion kräver katalysatorer som är rika på sällsynta och dyra metaller som iridium eller platina. Behovet av nya katalysatorer är uppenbart.
En sådan fann Camargo och hans team 2023. Katalysatorn består av nanopartiklar på vars yta iridiumatomer, som reagerar med vatten, har placerats. De andra partiklarna består av material som är vanliga i jordmånen. Det betyder att det behövs endast en bråkdel av det iridium som krävs för en vanlig katalysator. Samtidigt kommer tillverkningen att bli mycket billigare.
Flera patent har redan sökts för idén och Relight-projektet, som startades av forskarna, har fått Research to Business-finansiering. Ett eventuellt företag kan troligen startas 2026. Tanken är att starta en egen tillverkning av katalysatorer och ett laboratorium för produktutveckling.
Kommer professorn att bli företagare?
– Bra fråga! Jag gillar mitt jobb, men om det blir ett företag kan jag också vara intresserad av att arbeta med det. Kanske skulle jag minska min tid vid universitetet och lägga en del av den på Relight. Eller så väljer jag en plats i styrelsen. Det får tiden utvisa.