Hur kan vi få grönsakerna att hålla längre på vägen från jord till bord? För det mesta använder vi oss av nedkylning och förpackningar som förhindrar avdunstning. En stor del av grönsakerna förvaras dock i rumstemperatur i affärerna. De säljs i lösvikt eller i öppna förpackningar, vilket gör att de förfars snabbt.
Det här är ett problem, eftersom osålda grönsaker innebär matsvinn vilket försämrar livsmedelstryggheten och hotar en tillräcklig livsmedelstillgång, belastar miljön och slösar bort de resurser som använts till livsmedelsproduktionen.
Biträdande professor Kirsi Mikkonen med kollegor har utvecklat en forskningsbaserad lösning på problemet. Lösningen ska motarbeta övermogna grönsaker, förhindra att grönsaker förstörs av mikrober och motverka att de blir bruna.
– FreshTech-teknologin bygger på en förmånlig biobaserad dyna som är en del av förpackningen och håller produkten färsk, fungerar som stoppning och suger upp fukt. Teknologin som vi utvecklat kan i framtiden kombineras med plastförpackningar och andra sorters förpackningar, antingen som en del av förpackningsmaterialet eller som beläggning i kartongförpackningar, säger Mikkonen som arbetar vid Helsingfors universitet.
Förpackningarna belastar å sin sida också miljön, men belastningen blir ändå märkbart mindre än det matsvinn som uppstår utan förpackning.
Innovationen är ett resultat av grundforskning
Att uppfinningen utvecklats så här långt har föregåtts av långsiktig forskning. Mikkonen betonar att FreshTech-idén aldrig skulle ha uppkommit eller vidareutvecklats utan den omfattande grundkompetens som byggts upp under årtionden.
– Vi har kombinerat materialforskning med forskning om utveckling av förpackningsmaterial och forskning om utnyttjande av sidoströmmarna i livsmedelsindustrin. I projektet deltar också kollegor som länge forskat om fetter och fetters oxidationsprodukter samt flyktiga föreningar, berättar Mikkonen som arbetar vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten.
När idén om uppfinningens tillämpningsmöjligheter klarnade började forskarna kommersialisera idén med hjälp av Helsingfors innovationstjänster. Först och främst lämnade de in en uppfinnings- och idéanmälan och en patentansökan. För utvecklingsarbetet beviljades Business Finlands Research to Business-finansiering. För tillfället fortsätter arbetet med Makera-finansiering från Jord- och skogsbruksministeriet.
– Vi håller fortfarande alla kommersialiseringsrutter öppna. I framtiden är det möjligt att grunda ett företag eller licensera vår uppfinning för någon annans räkning, konstaterar Kirsi Mikkonen.
Som bäst testas teknologin på färska bär och regleras för att passa en produktion i industriell skala. Mikkonens mål är att i första hand lansera produkten i början av produktionskedjan och i affärerna, men det skulle också vara möjligt att konstruera en lösning som lämpar sig för hemmabruk.
Är svampmycel framtidens vegetariska biff?
Innovationer som uppstår tack vare forskning bygger helt nya broar mellan vetenskapen och tillämpningen i vardagen. Dessutom sänker de tröskeln för utvecklingen av ännu fler nya innovationer.
Kirsi Mikkonen med kollegor arbetar också med en annan uppfinning som tar avstamp i grundforskningen: odling av matsvampars mycel för näringsändamål. I den traditionella svampodlingen väntar man på att fruktkropparna ska stiga till ytan så de kan plockas.
– Proteinerna i svampmycelet är av hög kvalitet och det går snabbt att producera livsmedel av mycel. Det är också energieffektivt att odla svampmycel, eftersom mycelet växer i mörker och rumstemperatur. Dessutom kan vi dra nytta av lantbrukets sidoströmmar i vätskeodlingen, konstaterar Mikkonen som håller i trådarna för projektet MyShroom som fortfarande är i början av kommersialiseringsstigen.
Vår välfärd bygger på vetenskap och utbildning. Att satsa på dem är en ödesfråga för vår framtid. Läs mer om forskningens och utbildningens genomslag i samhället och ta del av Helsingfors universitets mål för regeringsprogrammet 2023–2027.
#DärförVetenskap