– Jag vet inte mycket om farmaci, men jag är intresserad av att se vad det blir.
Så här minns Edward Hæggström, professor i materialfysik vid Helsingfors universitet, att han sade till Jouko Yliruusi, professor i farmaceutisk teknologi, när Yliruusi presenterade idén om att krympa, det vill säga nanonisera, läkemedelspartiklar.
Nanoniseringen syftade till att lösa problemet med dålig löslighet, en stor utmaning inom läkemedelsindustrin. Genom tekniken skulle läkemedlen lösa upp sig bättre i kroppen och kunna ges i mindre mängder. Den gav också en ny chans för läkemedel som tidigare hade misslyckats eller lösts upp dåligt. Hæggström ger ett exempel:
– Pudersocker löser upp sig i vatten lättare än strösocker.
För att utveckla tekniken krävdes kunskaper inom materialfysik. "Oppfinnarjockarna" vid Hæggströms labb, det vill säga forskningslaboratoriet för elektronik ETLA, kavlade upp sina ärmar.
Detta skedde i början av 2010-talet. Nanoniseringen var inte ny som idé, utan en fråga som även flera stora läkemedelsbolag hade kämpat med. Hæggström och Yliruusi ville uppfinna en teknik som läkemedelsbolagen kunde använda.
Till en början lånade man tid och resurser från andra projekt. Egen finansiering var svår att få. Några resultat fanns ännu inte att falla tillbaka på.
– Med tanke på berättelsen är det viktigt att förstå att det tog oss lång tid att lösa problemet. Det handlade om failure upon failure, motgångar på rad.
Vi stod inför något nytt och kunde inte ge upp.
Med oss fick vi
Med stöd av Innovaatiopalvelut sökte Nanoform finansiering från Business Finland, det dåtida Tekes. Inga pengar beviljades det första året. Nästa år uppmuntrades Nanoform att göra ett nytt försök. Hæggström sade att inget under en miljon tas emot. Sålunda beviljades Nanoform en miljon euro i R2B-finansiering, på den tiden Tutli-finansiering.
Små fläckar på ett papper
Genombrottet var ett faktum när en liten gul fläck blev till på ett papper. Den var så liten att den bara gick att se med ett mikroskop. Den gula färgen visade att nanokristaller hade bildats.
– Mängden var skrattretande liten, några pikogram. Om man multiplicerar ett pikogram med en miljon och därefter åter med en miljon blir det ett gram.
Den nya tekniken fick namnet Controlled Expansion of Supercritical Solutions, CESS®, och är skalbar och patenterad. Därefter övervägde vi tillsammans med Innovaatiopalvelut huruvida ett företag borde bildas i anslutning till uppfinningen.
Det ledde till att spinout-företaget Nanoform grundades 2015, med Hæggström som verkställande direktör och Helsingfors universitet som språngbräda. Till en början hyrde Nanoform laboratorieutrymme av universitetet.
Edward Hæggströms bror, investeraren och ekonomen Albert Hæggström, slöt upp i samband med att företaget grundades. Syftet var att skjuta till affärsekonomisk kunskap.
– Tidigare brukade Albert oftast gäspa och konstatera att mitt arbete inte är kommersiellt intressant. Om Nanoform sade han genast att det verkligen skulle kunna vara intressant, säger Edward Hæggström.
Från forskare till kommersiella aktörer
De stora internationella läkemedelsbolagen kallas ofta Big Pharma. Internationell bankverksamhet benämns i sin tur Big Banking. Enligt Albert Hæggström påminner affärslogiken inom de båda områdena om varandra.
– Produktivitetssiffrorna inom Big Pharma avkräcker dock: investeringar på cirka 300 miljarder dollar ger cirka 50 produkter på marknaden, säger Albert Hæggström.
Även om Nanoform inte är ett läkemedelsbolag, framställer det teknik och tillhandahåller tjänster för läkemedelsbolag. Därigenom tror Albert Hæggström att Nanonform har en chans att förändra världen. Nanoforms innovation är av kommersiell natur både med tanke på läkemedlens verkningsgrad och logistiskt sett, eftersom nanoniserade läkemedel får plats i mindre förpackningar.
– Jag är säker på att Zlatan Ibrahimović redan som ung vågade säga att han vill bli världens bästa fotbollsspelare. Vi bestämde oss också för att vi vill bli världsmästare, säger Albert Hæggström.
Nanoform noterades på börsen 2020. Sedan dess har bolaget fått 50 nya kunder från tre olika kontinenter, däribland 12 av världens 20 största läkemedelsbolag. Bolaget har genomfört över 100 kundprojekt och tagit fram flera nya patent.
Målen för år 2030 publicerades i slutet av år 2025. Bland annat siktar bolaget på att lansera tre produkter utvecklade med Nanoforms teknik på apotek världen över och uppnå ett rörelseresultat på 30 procent.
Inom läkemedelsindustrin är vägen till apotekshyllan lång. Lyckligtvis har man kommit en bit på väg.
Bolaget har expanderat från Finland till tre olika kontinenter: USA, Europa och Asien. Likaså har man tagit ett kliv från laboratoriet i Gumtäkt till en börsnotering på Nasdaq i Helsingfors och Stockholm. Den årliga produktionen av nanopartiklar har ökat från gram till ton, och produktionshastigheten är nu en miljard gånger snabbare. I stället för fyra personer är det numera 180 sakkunniga som för Nanoform framåt.
Nanokristallerna har blivit konkreta piller.
– Efter 15 år konkretiseras all fin vetenskap och alla fina idéer i en grön och vit pillerburk, som innehåller en nanoformulerad version av ett läkemedel mot prostatacancer, berättar Edward Hæggström.