I ljuset av forskningen är hundens ras en faktor som påverkar dess egenskaper och karaktär. Vi vet dock fortfarande väldigt lite om hur hundrasers kognitiva egenskaper, såsom problemlösningsförmåga, minne, social kognition och logisk slutledning, skiljer sig från varandra. Avsikten med studien var att ta reda på i vilka kognitiva egenskaper det finns rasskillnader och hur olika raser klarar sig i kognitiva tester jämfört med varandra.
– Resultaten tyder på att olika kognitiva egenskaper har främjats hos olika raser i samband med förädling, säger doktorand Saara Junttila från Veterinärmedicinska fakulteten.
Omfattande kognitionsstudie om rasskillnader
Forskningsmaterialet bestod av 1 002 finska hundar som hade deltagit i kognitionstestet SmartDOG. SmartDOG är docent, FD Katriina Tiiras företag som erbjuder beteende- och kognitionstester till hundägare. I analysen ingick endast sådana raser av vilka det vid tidpunkten för studien hade testats minst 40 individer. Då kvarstod 13 raser som analyserades.
Hundarna deltog i sju tester som mätte kognitiva egenskaper och i tre beteendetester. Det fanns betydande skillnader mellan raserna i de tester som mätte självbehärskning, förståelse av mänskliga gester (till exempel att peka med fingret i en viss riktning), spatial problemlösningsförmåga (att ta sig runt ett V-format staket), aktivitetsnivå, inställning till en okänd människa, att bekanta sig med en ny miljö samt beteende i en problemlösningssituation som är omöjlig att lösa (till exempel huruvida hunden försöker klara av uppgiften själv eller om den ber människan om hjälp).
– I studien hittade vi inga rasskillnader i hur hundarna klarade av uppgifter som kräver logisk slutledning eller minne, berättar Junttila.
– Det kan vara så att dessa egenskaper inte har förstärkts hos olika raser via förädling, eller så att de starkare påverkas av yttre faktorer, såsom skolningsmetoder och hundens tidigare erfarenheter, fortsätter Junttila.
Hur skiljer sig raser från varandra?
– Resultaten ger en hel del intressant information om vilka egenskaper som har främjats i förädlingen av olika raser, säger Junttila.
– Till exempel verkar golden retrieverns viktigaste uppgift i dag att vara huvudsakligen som familjemedlem och hemhund. Då kan det vara en värdefull egenskap att kunna förlita sig på människan och ha god självbehärskning, medan problemlösningsförmåga inte är särskilt
viktigt. I andra raser och arbetsuppgifter kan helt andra egenskaper vara till nytta, konstaterar Junttila.
Resultaten visade också bland annat att en hovawart och en finsk lapphund mest sannolikt försökte lösa en omöjlig uppgift självständigt, medan en kelpie och en golden retriever mest sannolikt bad människan om hjälp. De raser som var mest skickliga på att avläsa människans gester var malinois, kelpie och labrador. Bordercollie och malinois var snabbast på att lösa en spatial problemsituation.
Enligt Junttila visar resultaten endast hur dessa raser klarar sig i just dessa specifika problemsituationer.
– Det lönar sig alltså inte att dra för långtgående slutsatser om sin egen hunds beteende i vardagen, eftersom varje hund i slutändan är en individ, sammanfattar Junttila.
Handledare för Saara Junttilas doktorsavhandling var Katriina Tiira, Anna Valros och Katariina Mäki. Utöver Helsingfors universitet finansierades studien av Finlands veterinärmedicinska stiftelse.
Ursprunglig forskningsartikel
Junttila S, Valros A, Mäki K, Väätäjä H, Reunanen E, Tiira K (2022). Breed differences in social cognition, inhibitory control, and spatial problem-solving ability in the domestic dog (Canis familiaris). Scientific Reports. doi: 10.1038/s41598-022-26991-5