Vetenskap är utrikespolitik

Forskaren är en slags miniatyrdiplomat, säger USA:s utrikesministers rådgivare inom vetenskap och teknologi Frances Colón, som nyligen besökte Helsingfors universitet.

Korallrevet mellan USA och Kuba är i dåligt skick. Trots att relationen mellan de två länderna är ansträngd samarbetar amerikanska och kubanska marinbiologer för att förbättra situationen.

Frances Colón som är USA:s utrikesministers tjänsteförrättande rådgivare inom vetenskap och teknologi säger att korallrevsprojektet är ett praktexempel på vetenskapsdiplomati, där vetenskap och internationell politik möts.

– När forskare samarbetar med utländska kolleger för att lösa ett problem representerar de sitt land. Det är diplomati i miniatyr, sade Colón när hon i slutet av oktober höll ett föredrag vid Helsingfors universitet.

– Klimatförändringen, havens tillstånd, upprätthållandet av den internationella rymdstationen och andra liknande stora utmaningar kräver både vetenskap och politik för att kunna lösas, sade Colón.

Vetenskap och demokrati

Utbildning är ytterligare ett exempel på gräsrotsdiplomati. Människor som flyttar utomlands för att studera och forska upprätthåller ofta en nära kontakt till sitt ursprungsland. På så sätt bidrar de till en ökad förståelse mellan kulturerna.

Som exempel nämnde Colón ett program i vilket USA erbjuder stipendier till kvinnor från tredje världens länder för studier vid högskolor som är avsedda bara för kvinnor.

– Många fortsätter sina studier vid universitet som är öppna för alla.

Den vetenskapliga metodiken bidrar till att sprida demokrati.

– Vetenskap och demokratiskt beslutsfattande har mycket gemensamt. I den kollegiala utvärderingen gäller det att övertyga andra vetenskapsidkare, i den politiska diskussionen debatterar man offentligt. Öppenhet är viktigt i båda fallen.

Framåt under Obama

Utrikesministerns vetenskapliga rådgivarbyrå grundades 2000. I dag är cirka 130 forskare från olika vetenskapsområden knutna till dess verksamhet.

– Dessutom står vi vid behov i kontakt med universiteten och forskningsinstituten, sade Colón.

Byrån är inte enbart utrikesministerns rådgivare, utan konsulteras av hela den administrativa sektorn. Colón säger att beslutsfattarna tar vetenskaplig information på allvar i sina beslut.

– Om vi till exempel ser på åtgärderna för att bekämpa klimatförändringen har vi kommit långt sedan 1990-talet.

Arbetet underlättas av att president Barack Obama är mycket positivt inställd till vetenskap. I den amerikanska kongressen och senaten finns det däremot många slags attityder bland de lagstiftande politikerna.

– Min uppgift är att särskilt bistå den verkställande förvaltningen.

Blogga inte bara för kollegerna!

Colón besökte Finland på inbjudan av Delegationen för informationsspridning och Finlands vetenskapsredaktörers förbund. I sitt anförande till forskarstuderandena vid Helsingfors universitet underströk hon vikten av att forskare talar om sitt arbete också utanför sitt yrkesområde.

– Min idealvärld är en där forskarna bloggar och talar både med varandra och med allmänheten. Forskarutbildningen bör också innehålla vetenskapskommunikation. Ju bättre man kan presentera sitt ärende, desto bättre lyssnar också beslutsfattarna.