Plats 100 är hela nio placeringar bättre än i fjol, trots att poängtalet (52,6) denna gång var mindre. Placeringen delas med The University of York.
Universitetets direktör för internationella ärenden Markus Laitinen är nöjd över resultatet:
– Riktningen är den rätta. Visst innebär det vissa fördelar i praktiken att höra till de hundra bästa universiteten i världen och ur ett internationellt perspektiv förbättrar det här vårt rykte.
Listan domineras fortfarande av universitet inom den engelskspråkiga världen. The California Institute of Technology placerade sig som världens främsta universitet i jämförelsen för tredje året i rad. På andra plats kom Harvard och Oxford. Det bästa universitetet i ett icke-engelskspråkigt land var ETH Zürich på 14:e plats.
I årets jämförelse är Helsingfors universitet nu det näst bästa universitetet i Norden efter Karolinska Institutet på plats 36, jämfört med en tredje placering bakom Lunds universitet i fjol.
Styr tävlingen dagspolitiken?
I de flesta listade universitets strategier ingår numera en aktiv strävan att stiga bland placeringarna; så även för Helsingfors universitet vars mål är att placera sig bland de 50 bästa universiteten i världen. Målsättningen kritiseras ofta för att vara alltför uttalad och dominerande.
– Det är inte för en bättre placering i rankningen som vi gör upp vår strategi och arbetar för bättre resultat som universitet. Samtidigt det är ju ganska osannolikt att det inte skulle synas i jämförelserna om vi lyckas med väl med att nå våra målsättningar, sade docent Juhana Aunesluoma, ordförande för Nätverket för Europaforskning vid Helsingfors universitet och medlem i universitetets styrelse.
Aunesluoma uttalade sig under en paneldiskussion inom ramen för The Helsinki Seminar for Governance and Institutions.
Europeiska universitet har svårt att hävda sig
Enligt biträdande professor i statsvetenskap Tero Erkkilä har rankningarna på en kort tid fått en mycket betydande ställning i utvärderingen av universiteten och i den offentliga debatten om högskolepolitik. Jämförelserna kan också ha en inverkan när studerande och forskare väljer universitet. Erkkilä har undersökt de globala universitetsjämförelsernas betydelse och är aktuell som redaktör för boken Global University Rankings – Challenges for European Higher Education, som utkommer den 11 oktober.
Han förhåller sig kritiskt till universitetsjämförelserna:
– Rankningarna utgår i många avseenden från den angloamerikanska universitetsmodellen som ideal och beaktar nödvändigtvis inte nationella skillnader i praxis och resurser mellan universiteten.
Universitetsjämförelserna har bland annat kritiserats för att lägga för stor vikt vid antalet publikationer och citeringar, för att favorisera vissa publiceringsformer och för att försöka sig på att mäta uppfattningar.
Ett problem för de europeiska universiteten att få universitetsrankningar ger tyngd åt humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och att forskningspublikationer på regionala språk inte kan hävda sig i den engelskspråkiga konkurrensen.