I fjol utgjorde undervisnings- och kulturministeriets basfinansiering 58 procent av Helsingfors universitets totala intäkter. Finansieringen 2021 baserar sig på resultaten 2017–2019, vilket innebär att den nya modellen i praktiken redan tillämpas.
UKM har konstaterat att den nya finansieringsmodellen skapar starkare sporrar för universiteten att utvecklas och förnyas strategiskt.
Större vikt på examina
I stället för hur många som genomfört 55 studiepoäng beaktar den nya modellen endast hur många som avlagt kandidat- eller magisterexamen. Avlagda examina viktas tyngre i den nya modellen (30 %, tidigare 19 %). Finansieringsmodellen tar i bruk utbildningsområdesspecifika koefficienter: 1, 1.75 och 3. Finansiering utdelas högst till den finansieringsgräns som motsvarar det examensmål som ställts upp för varje utbildningsområdesgrupp för avtalsperioden. Studentresponsen har samma viktning som tidigare.
– Den viktigaste ändringen är att examina får större betydelse i den nya modellen. Universiteten och fakulteterna begrundar nu febrilt hur de ska kunna göra studierna smidigare, öka arbetslivsrelevansen och stärka karriäridentiteten både hos dem som väljer forskarbanan och dem som väljer det övriga arbetslivet, säger Susanna Niinistö-Sivuranta, utvecklingsdirektör för sektorn för utbildning vid Helsingfors universitet.
– Vi måste se till att utexamineringen inte skjuts upp på grund av handledningen; vi måste satsa ytterligare på att utveckla undervisningen och handledningen av studenterna. Effektfulla åtgärder är till exempel att öka svarsprocenten för kandidatrespons och att uppmuntra studenterna att ta ut kandidatexamen inom målsatt tid, konstaterar hon.
”Det viktigaste är att överhuvudtaget utexamineras”
Universitetet kan nå framgång enligt den nya finansieringsmodellen genom att göra studierna smidigare och på så sätt främja att kandidat- och magisterexamen avläggs inom målsatt tid. Antalet examina som avläggs inom målsatt tid viktas med koefficienten 1,5. Examina som avläggs inom högst 12 månader längre tid viktas med koefficienten 1,3 och annan examen på samma nivå med 0,7.
– Jag skulle säga att det väsentliga är att studenten utexamineras, det näst viktigaste är att hen utexamineras inom målsatt tid. Universitetet är ingen homogen klump: det är till exempel betydligt vanligare att utexamineras från Juridiska fakulteten inom målsatt tid än från Humanistiska fakulteten. Inom Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten är problemet svinnet, alltså att studenterna övergår till arbetslivet mitt under studierna och därför aldrig utexamineras.
– Utbildningsprogrammen har identifierat flaskhalsar som orsakar tomgång i studierna. Vi måste också försäkra oss om att övergången från kandidatstudierna till magisterstudierna löper.
Kunskap kan förvärvas på olika sätt, och till exempel kunskap som förvärvats i arbetslivet ska i framtiden bättre kunna utnyttjas som en del av examen.
– Vi måste förbättra tillgodoräknandet och fortsätta öka mängden alternativa prestationssätt. Dessutom funderar vi på att effektivare använda spärrar för att reglera i vilken ordning studierna genomförs, alltså vilka studier studenten ska genomföra innan hen kan genomföra följande studieavsnitt, konstaterar Niinistö-Sivuranta.
Studenterna uppmuntras fortfarande att åka på utbyte
Den nya finansieringsmodellen beaktar inte antalet studenter som åker på utbyte, antalet utlänningar som avlägger examen eller mängden utländsk personal. Å andra sidan kan internationalisering eventuellt beaktas inom strategifinansieringen.
– Vi uppmuntrar studenterna att åka på utbyte som en del av studierna. Alla utbildningsprogram har en planerad tidpunkt då utbytesstudier rekommenderas. Studiepoäng som genomförts under utbyte är enkla att inkludera i examen.
En ändring kommer att ske i uppföljningen av studenternas sysselsättning: de som sysselsätter sig som företagare beaktas med koefficienten 2. Sysselsättningsgraden beräknas genom att granska hur många av dem som tagit högre högskoleexamen arbetar ett år efter utexaminering. Ett nytt element i modellen är att resultaten från den nationella karriäruppföljningsenkäten beaktas.
Större vikt på livslångt lärande
I den nya finansieringsmodellen mer än fördubblas vikten av livslångt lärande (5 %, tidigare 2 %). Livslångt lärande omfattar i fortsättningen öppen högskoleutbildning, specialiseringsutbildning och studiepoäng för fristående studier samt samarbetsstudier, det vill säga studier som genomförs genom samarbetsavtal mellan högskolor.
– Antalet studerande inom livslångt lärande kommer att öka, och de kan studera i samma grupper som examensstuderande. Också studiepoäng för prova på-kurser för gymnasieelever räknas till livslångt lärande, berättar Niinistö-Sivuranta.
Större vikt på publikationer och internationellt konkurrensutsatt finansiering
Publikationer får större vikt (14 %, tidigare 13 %) och sättet att räkna ändras. Öppet tillgängliga referentgranskade publikationer får tilläggskoefficienten 1,2.
Vikten på avlagda doktorsexamina minskar med en procentenhet (8 %, tidigare 9 %).
Internationellt konkurrensutsatt forskningsfinansiering får större vikt (6 %, tidigare 3 %). Viktningen på den övriga konkurrensutsatta finansieringen förblir oförändrad.
Strategifinansieringens andel växer
Strategifinansieringens andel växer (15 %, tidigare 12 procent). Strategifinansieringen grundar sig på avtal med UKM. Dessutom växer andelen finansiering som betalas för nationella uppgifter (9 %, tidigare 7 %). De nya pengarna riktas till Konstuniversitetet, som kommer att börja betraktas som en nationell uppgift.
Korrigerad 5.11.2019: Tidigen stod det felaktigt att öppet tillgängliga referentgranskade publikationer får tilläggskoefficienten 2. Den rätta tilläggskoefficienten är 1,2.