Ärade kansler, bästa studenter och anställda vid universitet samt vänner till universitetet, dear excellencies,
De senaste åren har våra samhällen mött stora globala kriser. Efter coronaåren pågår det fortfarande ett krig i Europa, vars slut eller utfall vi inte vet. Den gångna sommaren har visat att situationen på andra sidan av den östra gränsen kan förändras på ett enda dygn. Det oförutsägbara världsläget har medfört ostabilitet i ekonomin och nya spänningar i världspolitiken. Staterna stärker sin egen säkerhet samtidigt som hybridpåverkan ökar.
Vi står inför det oberäkneliga också i fråga om mycket annat. Vi får alltmer oroväckande signaler om hur utarmningen av naturen och klimatförändringen framskrider. Utvecklingen av artificiell intelligens har på kort tid tagit stora steg framåt och förändrat vår vardag snabbare än vi kunnat tänka oss.
I vårt land har den nya regeringen inlett sitt arbete. Som resultat av regeringsförhandlingarna kommer riktningen av den finländska politiken att förändras avsevärt jämfört med de senaste fyra åren. Diskussionen om vårt samhälles värderingar har varit hätsk.
Stora och snabba förändringar samt svårigheten av att förutse framtiden utgör en gynnsam grogrund för osäkerhet och till och med rädsla. Om vi inte känner till orsakerna bakom det som sker och inte kan förutse följderna, ser vi lätt enbart hot och eventuella förluster runtomkring oss.
***
Bästa kolleger och studenter,
Vi vid universitetet utbildar experter för den okända framtiden. Förändring och brytningstider är nödvändiga krafter som tar oss framåt. Att bedriva vetenskap är att leta efter det nya, och kunskap förnyas konstant. Därför är det avgörande att kunna agera mitt bland förändringarna.
Flexibilitet och anpassningsförmåga, alltså resiliens, är en central färdighet för både individer, gemenskaper och hela samhällen. Resiliens kan inte ges åt en annan, utan den måste byggas upp själv. Resiliensen hos en individ påverkas av personlig motivation och förmågan att leda sig själv. Upplevelsen av att tillhöra en gemenskap är också viktig.
Det är oersättligt att var och en av oss kan känna sig som en del av universitetet. Vi är en mångsidig gemenskap där det inte finns plats för rasism eller annan diskriminering. Vi tillhör en fakultet, ett arbetsteam, ett studiegäng, en kursgrupp, en ämnesförening – och alla tillsammans är vi en del av Helsingfors universitet.
Tillsammans skapar vi universitetets resiliens. Som gemenskap är vi precis så starka som vår förmåga att leva i förändring och bemöta än så länge okända framtida utmaningar. Detta kräver att alla kan delta i att skapa gemensam praxis och sätt att förbereda oss inför förändringen.
Under coronatiden förändrades universitetens praxis på två år snabbare än under flera årtionden. Detta visade att krisen också ledde till gott och att den har stärkt samhörigheten inom universitetet. Nya sätt att lära sig och undervisa har kommit för att stanna och gjort universitetsundervisningen mer mångformig, särskilt i och med digitala möjligheter.
En central del av att bygga upp resiliens är att värna om gemenskapens välfärd. I och med coronapandemin ökade särskilt behovet för tjänster som stöder studenternas välbefinnande. Universitetet satsar fortfarande systematiskt på studiehandledning och studenternas hälsa för att ingen ska bli ensam med sina utmaningar.
***
Bästa åhörare,
Samhällelig resiliens uppstår bland annat av att vi i samhället har en känsla av jämlikhet. Då kan vi acceptera förändringar och se de möjligheter som de för med sig.
Globala och nationella samhälleliga utvecklingsgångar är en summa av komplicerade faktorer, och de ställer stora krav på universitetsutbildningen. Det kräver långsiktig forskning, kompetens och förståelse att lösa globala hållbarhetsutmaningar eller skapa spelregler för nya handlingssätt som förändrar samhället, såsom artificiell intelligens. För att lösa mångfacetterade globala och lokala utmaningar krävs det många aktörer, samarbete och tvärvetenskaplighet.
Förmåga till analytiskt och kritiskt tänkande samt problemlösningsförmåga är de färdigheter som universiteten ger. Dessa färdigheter innebär att du ser orsakssamband, utvecklingsgångar, förstår helheter och får nya idéer för att lösa olika frågor. Det är fråga om färdigheter som krävs på alla nivåer av universitetsutbildningen, från kandidat till doktor.
På universiteten har vi tillgång till den nyaste kunskapen som vi kan använda för att söka lösningar och öka förståelsen om samhället. Universiteten är hoppets budbärare.
Vår strategi betonar fördjupandet av vår vetenskapliga sakkunskap, satsningar på högklassig, mångdisciplinär och oberoende grundforskning samt stärkandet av samarbetet mellan vetenskapsområdena. Vi är en del av den helhet som utgörs av samhälleliga skeenden och vi skapar framtiden genom våra handlingar.
***
Vi vill vara föregångare i hållbarhet och ansvar. För detta krävs mångvetenskaplighet. Vårt universitet bidrar till ett mer hållbart samhälle genom forskning, undervisning och samverkan med samhället. Vi vill skapa en hållbar vardag vid universitetet.
Helsingfors universitet är lika stort som en medelstor finländsk stad, vilket innebär att sättet på vilket vi gör saker, också internt, har betydelse. Vårt mål är att bli koldioxidneutralt senast år 2030, och i den färdplan som publicerats kan var och en vid universitetet identifiera de åtgärder som de själva kan främja för att vi ska kunna nå vårt mål.
Vi tror också på innovationer som skapar hållbar tillväxt. Våra kuvösprogram för samman studenter, forskare och innovatörer med mentorer inom företagsvärlden och kommersialiseringsexperter. De färskaste initiativen är bland andra Biosphere, med fokus på bioekonomi och cirkulär ekonomi, och Nexus, som bidrar till att påskynda den artificiella intelligensens potential.
Innovationsekosystemet Viikki Food Design Factory, som delfinansierats av Helsingfors stad, strävar efter att ändra livsmedelssystemet på ett hållbart sätt. Inom skogsvetenskaperna utreds behovet av och verksamhetsmodellen för att etablera det motsvarande innovationsekosystemet Forest&WoodHub.
En av våra mest betydelsefulla framgångssagor som kommit till genom kommersialisering av forskning är företaget Nanoform, som grundades för endast åtta år sedan. Företaget använder förkastade läkemedelskandidater till att på ett unikt sätt i sin läkemedelsforskning göra den dyra och långa process som läkemedelsprövning innebär mer hållbar. För tre år sedan börsnoterades företaget som nu har globalt inflytande inom läkemedelsforskning.
Innovation främjas på alla campus. Vi har modiga experter och mångsidig kompetens för att med allt större genomslag kunna omvandla forskningsbaserad kunskap till praxis. Vi tror på att mångvetenskapligt och mångsiktigt samarbete ger resultat som förändrar världen.
***
Bästa publik,
På sommaren fick Finland en ny regering, vars regeringsprogram innehåller beslut som är gynnsamma för universiteten, men också osäkerhet om framtidens riktning.
Regeringens beslut att hålla fast vid högskoleindexet är livsviktigt för universitetens verksamhet. En basfinansiering som är tryggad på lång sikt garanterar forskningens och utbildningens kontinuitet. Med tanke på hela Finlands framtid är det också viktigt att regeringen har förbundit sig till målet att höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till fyra procent av bruttonationalprodukten före 2030.
Den senaste tiden har det väckts diskussion om att vårt universitet inte längre placerar sig bland de hundra bästa i Shanghai-rankningen som jämför världens toppuniversitet. Vid Helsingfors universitet anser vi att vi endast kan få tillbaka en klar placering bland de hundra bästa och nå de bästa nordiska universiteten om forskarna har tillgång till internationellt sett konkurrenskraftiga resurser. Därför bör den planerade FUI-finansieringen på 280 miljoner euro per år starkt riktas till forskning av högsta kvalitet och till att öka antalet unga forskare och stödja deras karriärvägar på bästa möjliga sätt.
Universiteten kommer att bidra till samhället också i och med att tilläggsfinansieringen för forsknings- och utvecklingsverksamhet allokeras till att bygga upp innovationsekosystem kring högskolorna och inom ramen för universitetens egen verksamhet med kommersialiserings- och företagskuvöser.
Regeringens åtgärder för att höja utbildnings- och kompetensnivån ser däremot osäkrare ut. I synnerhet har de föreslagna riktlinjerna för striktare immigrationspolitik väckt oro inom universitetet.
Helsingfors universitet har 2 240 internationella examensstuderande och 1 675 anställda som har internationell bakgrund. Särskilt de som kommer till Finland för att studera knyter naturliga band till vårt samhälle under sin studietid, och stannar lättare kvar också efter studierna. Vi är också en av landets största arbetsgivare med en central roll i rekryteringen av internationella experter. Därför för vi en kontinuerlig dialog med ministerierna och strävar till att säkerställa att hela personalen och alla våra studenter i lugn och ro kan fokusera på sitt arbete.
Endast genom att höja kompetensnivån och att satsa på den kan vi garantera Finlands framgång i framtiden. Därför bör hindren för inresa och uppehållstillstånd samt för att stanna i Finland lättas istället för att bygga fler.
***
Bästa gemenskap,
I 383 år har Helsingfors universitet fortsatt sitt arbete för våra samhällen mitt bland krig, politiska tvister och många andra prövande kriser. Detta har krävt både förmåga till förändring och värnande om våra egna rötter.
Kraften hos en gemenskap är alltid större än summan av dess individer. Helsingfors universitet har redan sammanlagt en kvarts miljon anställda, forskare och studenter samt alumner. Som en stor grupp förespråkare av vetenskapen utgör vi en stark samhällelig förändringskraft. Också i år arbetar vi för världens bästa – med vetenskapens kraft.
Jag önskar alla ett gott nytt läsår!