Ärade kansler, bästa studenter och anställda vid universitetet, inbjudna gäster och universitetets vänner!
Ovisshet är för många det första de tänker på när de ombes beskriva det världsläge som vi befinner oss i. Begreppet ovisshet upprepas alltför ofta i de framtidsbilder som ungdomar målar upp. Ovisshet beskriver även den världspolitiska situationen, hoten mot demokratin och den polariserade diskussionskulturen.
Under de senaste åren har vi ställts inför omfattande globala kriser. Efter att coronaåren ligger bakom oss pågår det fortfarande ett krig i Europa. Naturen fortsätter att utarmas och klimatförändringar fortgår. Artificiell intelligens och datajättar erövrar världen, och det ger anledning till oro.
Det är precis i situationer som den här som universitet, vetenskap och forskning behövs för att ovisshet ska förbytas i hopp och för att bristen på visioner ska förbytas i framtidstro.
Universitetets och forskarnas uppgift är att genom forskning och undervisning bidra till samhället med ny kunskap och vetenskapsbaserad diskussion. Uppgiften består också i att vara en brobyggare mellan olika synsätt.
Forskning spelar en ovärderlig roll när det gäller att förutse olika fenomen, utreda orsaker och konsekvenser och att göra efteranalyser. Att samla information och bedriva forskning bidrar i bästa fall till att förebygga framtida kriser.
Vid konflikter eller i händelse av kriser kan forskare hjälpa både beslutsfattare och folket att förstå vilken mångfasetterad helhet vi har att göra med. När resten av världen i mediemiljöns snabba tempo vänder sin blick mot följande kris fortsätter forskarna sitt arbete.
Bästa publik
Helsingfors universitet placerar sig i den främsta procenten bland världens forskningsuniversitet. Vi är ett mångvetenskapligt universitet med en bredd som
sträcker sig från bio- och miljövetenskaper till hälsovetenskaper, humaniora och samhällsvetenskaper.
Vi representerar den absoluta världstoppen bland annat inom atmosfärvetenskaper, humaniora, pedagogik och cancerforskning. Mellan vetenskapsområdena finns ett utmärkt samarbete, vilket sänker skiljemurarna.
Det finns många exempel på mångvetenskapliga tillämpningar, men jag vill lyfta fram ett. Våra datavetare arbetar tillsammans med exempelvis rymdfysiker och forskare inom medicin, juridik och humaniora för att undersöka och undervisa i teman som berör teknisk utveckling. Resultatet av det här samarbetet är kunskap om hurdan teknik vi behöver i framtiden, och hur vi säkerställer att utvecklingen är rättvis och hållbar både för människorna och miljön.
Vår bredd och den växelverkan vi har mellan vetenskapsområdena är nu av ännu större betydelse än tidigare, eftersom vi inte kan vara säkra på vilka komplexa utmaningar de kommande årtiondena medför både nationellt och globalt.
Vi kan inte förutse hur nästa kris ser ut. Orsakas den av extrema väderfenomen som klimatkrisen medför? Är den en följd av att ojämlikhet och att psykisk ohälsa ökar? Eller har den kanske att göra med ekonomi, globala migrationsrörelser, inbördeskrig, ökad populism eller terrorism? Det vet vi inte.
Det vi vet är att det just nu forskas i alla de här frågorna vid Helsingfors universitet, i samarbete med olika aktörer. Forskningsbaserad kunskap stannar inte inom universitetet, utan den är till nytta för hela världen. Vetskapen om att så är fallet - inger hopp.
Bästa festdeltagare
För att forskningen ska få genomslag krävs också samverkan med aktörer utanför forskarsamhället. Vi löser de nämnda problemen i kontinuerligt samarbete med bland andra Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, ministerierna, näringslivet och det globala forskarsamhället.
Vi erbjuder inte bara våra egna forskare, utan även alla andra verktyg för att förbättra tillgången till forskningsbaserad kunskap till stöd för beslutsfattandet. Ett konkret exempel på vårt arbete, som har mottot med vetenskapens kraft – för världens bästa, är att Finlands första nätkurs med fokus på forskningens genomslagskraft i samhället nyligen har publicerats. Kursen är tillgänglig på finska och engelska och öppen för alla att delta i avgiftsfritt.
Högklassig forskning, undervisning och vetenskapsbaserade innovationer behöver också tillräckliga resurser. Vårt lands regering kommer under de närmaste veckorna att dra upp viktiga riktlinjer när de fattar beslut om ramarna för statsfinanserna för de kommande fyra åren. Mitt budskap till dem som förhandlar om finanserna är att en investering i universiteten är en investering i framtiden. Utan en solid kunskapsbas och möjligheter att bedriva forskning är det svårt att bygga ett hållbart och framgångsrikt samhälle som är redo att ta sig an kommande utmaningar och möjligheter.
Bästa publik
Kravet på samstämmighet ökar för vart år, och det görs försök att undergräva vetenskapens frihet. Forskarnas uppgift är inte att berätta vad folket eller beslutsfattarna vill höra. Valet och avgränsningen av forskningsobjekt tillkommer inte publiken på sociala medier eller politiker. Misskreditering av eller hot mot forskare hör inte till en fri demokrati.
Att vara oense är däremot en grundläggande aspekt av vetenskap och forskning. Alltför ofta anses emellertid meningsskiljaktigheter vara synonyma med förolämpningar och utfall. Det är helt skilda saker att argumentera med konkurrerande kunskap och att göra personliga kommentarer eller hot. Våra forskare tål nog att utmanas med forskningsbaserad kunskap, men ingen ska behöva stå ut med osakliga kommentarer i sitt arbete.
Utöver forskare utsätts även journalister och politiker i allt större utsträckning för trakasserier. Så här får det inte vara. Vi kan inte bara blunda för den här förändringen som har högljudda aktioner men tysta konsekvenser.
Det faktum att diskussionsklimatet har hårdnat har lett till att den offentliga debatten som forskarna för ebbar ut. Hatretorik gör att demokratin förtvinar och att allt färre är delaktiga i beslutsfattandet. Den begränsar också kunskapsbasen för beslutsfattandet.
Som universitet stöder vi våra forskare som trakasseras i sociala medier. Men det här kan inte vara en lösning på längre sikt. Det är oacceptabelt hur vanligt det har blivit med den typ av trakasserier som forskare utsätts för.
I slutet av januari utfärdade Europaparlamentet rekommendationer till kommissionen om främjande av friheten för vetenskaplig forskning inom Europeiska unionen. Resolutionen uppmanar bland annat medlemsstaterna att fullt ut respektera och upprätthålla friheten för vetenskaplig forskning. Den kräver en ökning av allmänhetens medvetenhet om vikten av frihet för vetenskaplig forskning genom utbildning, utåtriktad verksamhet och stöd till vetenskaplig journalistik.
Motiveringarna är de samma som också vi som universitet har lyft fram. Enligt resolutionen bidrar urholkningen av friheten för vetenskaplig forskning till kompetensflykt bland toppforskare och självcensur bland forskare. Den bidrar även till en mindre kritisk analys av sociala och politiska frågor, mindre tvärvetenskapligt samarbete samt mindre offentlig diskurs och debatt. Det här starka budskapet från Europaparlamentet kommer man på Arkadiabacken förhoppningsvis att lyssna till med idel öra.
Bästa studenter och anställda vid universitetet
Under en tid när världen som omger oss är instabil och våra forskare attackeras, framträder den starka betydelsen av gemenskap särskilt tydligt.
Tillsammans utgör våra 8 000 anställda och fler än 30 000 studenter den största akademiska gemenskapen i Finland, och vi är förhållandevis stora även ur europeiskt perspektiv.
Därtill är vår skara av fler än 50 000 alumner Finlands största expertnätverk.
Bästa publik
I en så stor gemenskap är det lätt att individernas egna roller när det gäller att värna om gemenskapen suddas ut. Gemenskapen är vi – varenda en av oss. Att var och en är aktiv och engagerad i att upprätthålla gemenskapen och värna om den har en avgörande betydelse för hur stark och välmående gemenskapen vid vårt universitet är.
Att identifiera sig som del av en gemenskap och ha en känsla av samhörighet har många positiva effekter. Om var och en av oss får känna sig accepterad och respekterad i en gemenskap stärks det psykiska välbefinnandet, motivationen och engagemanget. En sund och stark akademisk gemenskap är en fruktbar jordmån för kreativitet och för framtagning av ny kunskap.
Tillsammans med er vill jag bygga en stark, mångstämmig och öppen akademisk gemenskap. Jag vill bidra till att vi tillsammans med våra samarbetsparter löser olika samhällsproblem på ett mångvetenskapligt sätt. Jag vill uppmuntra våra forskare att delta samhällsdebatten och främja vetenskapens genomslagskraft.
En gemenskap av det här slaget är vad Finland och världen behöver.
Bästa festpublik
Hopp är ett begrepp som beskriver vad forskningskunskap kan åstadkomma i det osäkra världsläge som råder. Vi kan alla bidra till att hopp ingår i de ungas framtidsbild, och hopp är något som vår gemenskap sprider omkring sig.
Jag önskar er alla en glad årsdagsfest!