– En investering i forskning och utbildning är en investering i framtiden. Det stärker Finlands konkurrenskraft. Grundforskningen upprätthåller innovationsmiljön och får inte försummas även om konjunkturen växlar, understryker Jukka Kola.
Sverige och Danmark har valt en annan strategi än Finland. De har på 2010-talet uttryckligen ökat universitetens direkta budgetfinansiering.
Rektor Kola kräver att regeringen går in för djärvare lösningar och effektivare skräddarsydda åtgärder i stället för att ta till osthyveln.
– Anslagen är snävt tilltagna och är inte tillräckliga för 15 universitet, 6 universitetscentra, 26 yrkeshögskolor och mer än 10 statliga forskningsinstitut.
Kola föreslår att man utför en nationell kvalitetsutvärdering och kvalitetsjämförelse av universiteten och att budgetmedlen utifrån det fördelas mellan högskolorna med betoning på kvaliteten.
Universiteten har gått miste om 200 miljoner euro
Jukka Kola påminner regeringen om att universitetens finansiering har försämrats tydligt i och med att universitetsindexet först skars ned och sedan frystes.
– Indexnedskärningarna kan se ut som engångsåtgärder, men så är ingalunda fallet, för de påverkar också anslagen för kommande år. Helsingfors universitet ensamt har under fyra år gått miste om 46 miljoner euro och universiteten sammanlagt har gått miste om 200 miljoner euro. Samtidigt har vi varit tvungna att minska personalen med 500 personer, till all lycka utan uppsägningar.
– Det är självklart att det här hotar nivån på den finländska vetenskapen och undervisningen. Universiteten utbildar experter på alla områden, så effekterna syns på många håll i samhället, påpekar Kola. Viktiga investeringar i forskningsutrustning blir också ogjorda.
När den nya universitetslagen trädde i kraft 2010 blev universitetens budgetfinansiering indexbunden. Syftet med universitetsindexet är att hålla universitetens finansiering tidsenlig så att den motsvarar kostnadsnivån. Regeringen har dock redan två gånger brutit mot lagen genom att skära i eller frysa indexet.