Ärade fru president, herr kansler, dear excellencies, bästa medarbetare och studenter, kära gäster och universitetets vänner
Vi kommer att minnas den sommar som nu går mot sitt slut. Värmeböljan bara fortsatte och fortsatte. Juni månad var den hetaste som någonsin uppmätts i vårt lands historia. Historiskt höga temperaturer uppmättes också i många andra länder.
Hettan förstörde livsbetingelser runt om i världen.
I Kanada dog en miljard havsdjur på grund av höga vattentemperaturer.
På Madagaskar rådde hungersnöd på grund av torka.
I Japan och Europa dog hundratals människor på grund av översvämningar.
I Kalifornien var det dödligt hett i Death Valley, och också i Finland orsakade de höga temperaturerna belastning på sjukvården. Hettan gick också hårt åt våra åkrar och trädgårdar.
Klimatkrisen försvårar livet för människan och andra levande organismer. Det finns ett starkt samband mellan klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. Försämrade livsmiljöer ger upphov till koldioxidutsläpp, och klimatförändringen påskyndar utarmningen av den biologiska mångfalden. Klimatförändringen och utarmningen av naturen är en ond kombination där bägge göder varandra.
Bägge påverkar också människans och djurens gemensamma hälsa. Coronaviruskrisen är ett exempel på hur vår gemensamma hälsa har rubbats. Pandemin fick sannolikt sin början när mänsklig verksamhet ledde till att viruset spreds från fladdermusen till ett vilddjur och därifrån till människan.
Denna sommar och coronakrisen visar att människan kan värna om sitt eget välbefinnande genom att se till att den biologiska mångfalden och klimatet mår bra. Vi är alla ett – och vi har inte tid att gräla.
Bästa publik
För att hantera klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald och pandemier behöver vi vetenskap och forskningsbaserad utbildning.
I år har de flesta av oss personligen fått uppleva vetenskapens kraft. Vi fick tillgång till vaccin mot coronaviruset under Temaåret för forskningsbaserad kunskap.
Läkemedelsbehandling, diagnostik och vaccin mot coronaviruset har utvecklats också vid Helsingfors universitet. Mångvetenskapligheten hör till vårt universitets styrkor, och vårt kunnande är till nytta när effekterna av coronatiden analyseras. Vetenskapen hjälper oss förstå pandemins omfattande hälsomässiga, sociala, psykologiska och ekonomiska effekter.
Vi förväntar oss att den parlamentariska arbetsgrupp som tillsattes för att utreda FUI-finansieringen under hösten når enighet i hur man kan öka forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansieringen. Höjda anslag för forskning, utveckling och innovation är en garanti för att vår nation ska klara sig även i framtiden.
Finansiering av nyfikenhetsdriven, mångvetenskaplig forskning hör till försörjningsberedskapen i vårt land. Ingen av oss kan förutspå vilken typ av forskning som bäst kommer att svara på samhällets behov i framtiden. I början av förra året var det få som visste hur viktig forskningen i zoonotiska virus som smittar från djur till människa skulle visa sig vara.
Därför måste alla blommor få blomma – också inom vetenskapen.
Bästa publik
Mänskligheten måste ändra på sitt sätt att leva. Om vi ska lösa miljökriser, anpassa oss till dem och förhindra pandemier måste vi samarbeta för framtiden både i Finland och globalt.
Vi kan skapa nytt när förändringen drivs av världsförändrare som förstår världen. Helsingfors universitet utbildar sådana förändrare.
Utbildning som baserar sig på forskning ger precis de färdigheter som just nu behövs mer än någonsin: analytisk förmåga, kritiskt tänkande, kreativitet, problemlösningsförmåga samt samarbets- och interaktionsförmåga. Våra studenter och alumner tar fram nya tankar och idéer – för världens bästa.
Av dem kan vi vänta oss det oväntade.
Jag hoppas våra studenter också ägnar tid åt att växa som människor, så att det finns plats för att utveckla modiga tankar. Att ta examen betyder inte att man slutar växa som människa eller slutar lära sig – det är ett livslångt projekt för oss alla.
Kära vänner
Ju större mångfald av människor som är med och tar fram idéerna som världen behöver, desto bättre är idéerna. Därför bör alla ha tillgång till högskoleutbildning.
Undervisnings- och kulturministeriet publicerade i somras en omfattande utredning med titeln ”För en tillgängligare högskoleutbildning och högskola”. Utredningen beskriver hur den sociala, regionala och språkliga jämlikheten i fråga om högskoleutbildning förverkligas i vårt land samt de hinder som olika minoritetsgrupper möter. Det är bra att tillgänglighet tas med i universitetslagen och att högskolorna förutsätts göra upp egna tillgänglighetsplaner.
Det första steget mot bättre tillgänglighet och större mångfald är att öka medvetenheten. Vid universitetet arbetar vi aktivt för att främja kulturell medvetenhet. I höst lanserar vi till exempel utbildningar i inklusion för alla vid universitetet, särskilt lärare och forskare. Utbildningarna ger redskap att beakta bland annat människors kulturella bakgrund, språk, kön, klassbakgrund och funktionsförmåga i studierna och på arbetsplatsen. Vi ska också uppdatera våra språkprinciper så att vi med kraft främjar den aktiva användningen av båda inhemska språken och engelska samt understöder god praxis i språkanvändningen.
Vad beträffar den regionala tillgången till högskoleutbildning bör antalet nya studieplatser i landskapen ara i proportion till antalet studentexamina som avläggs i dem. Av vårt lands studentexamina avläggs cirka en tredjedel i Nyland, men endast 29 procent av universitetens nybörjarplatser finns här. Om andelen högskoleutbildade ska öka till femtio procent av befolkningen enligt regeringens målsättningar, och om antalet högskoleexamina i Nyland bättre ska motsvara andelen studentexamina, måste antalet nybörjarplatser i landskapet höjas tydligt. Det är viktigt att de nya nybörjarplatserna får tillräcklig finansiering, så att vårt framstående forskningsuniversitet kan fortsätta sin verksamhet på stabil grund.
Bästa kolleger och studenter
Vi inleder det nya läsåret i en situation full av frågetecken. Helsingfors universitet och universitetets studenter och personal har emellertid ägnat 381 år åt att bygga framtiden, och det kommer vi att fortsätta med i 381 år till.
I höst arbetar vi ännu delvis på distans och tillämpar de säkerhetsåtgärder som pandemiläget kräver. Men vi har möjlighet att också mötas ansikte mot ansikte.
Jag ser fram emot att möta er. På universitetet utvecklar och bildar vi alla varandra. Det är nämligen så, att bildning inte är enbart boklig kunskap, utan också vidsynthet, vilja att lära sig, empatiförmåga och respekt för andra och för naturen. Bildning handlar om att bete sig som folk.
Människan lär sig bete sig som folk genom att ställa frågan ”Hur mår du?” Det är en fråga som jag tänker ställa till er ofta. Det är viktigt att vi förstår hur det står till med varandra i denna exceptionella tid. Som det står i vår strategi vill universitetet vara det bästa stället att studera och arbeta.
Gemenskap är en av universitetets värderingar, och jag vill tacka er för alla era insatser för gemenskapen under denna undantagstid. Många av oss har stöttat varandra, frågat hur kollegan eller studiekompisen mår och ordnat gemensamma virtuella tillställningar. Tack för att ni har orkat arbeta och studera trots det exceptionellt utmanande läget.
Låt oss värna om samhörigheten också efter coronan. Låt oss stötta varandra, värna om jämlikhet, likabehandling och mångfald och arbeta tillsammans. På så sätt kan vi göra vårt universitet till en trygg och inspirerande miljö. När vi mår bra, orkar vi arbeta – för världens bästa.
Bästa vänner av universitetet
Vi på universitetet har mycket att ge samhället. Vi är föregångare, vi ifrågasätter gamla tankemönster och vi har mod att skapa nytt. Vi erbjuder forskningsbaserad kunskap som stöd för samhälleligt beslutsfattande, för forskning, utveckling och innovation och för ett aktivt medborgarskap. Vi skapar framtiden.
Det lönar sig att stödja vårt arbete och skapa förutsättningar för vår framgång. Det krävs satsningar på vetenskap och utbildning såväl nationellt som inom EU och globalt. Privata aktörer kan stödja vårt arbete genom donationer till förmån för vetenskapen och utbildningen.
Det finns hopp om en framtid för världen. Som vår postcorona-grupp har konstaterat kan den utdragna undantagssituationen påskynda en omställning till hållbarhet. I och med pandemin anpassar vi oss till nya sätt att arbeta och interagera med varandra. Vårt samhälle är annorlunda nu, eftersom vi beslutade att förändra det för att värna om medborgarnas hälsa.
Vi är de som kan förverkliga hoppet. Eftersom vi inte kommer att återvända till det gamla när undantagssituationen väl är förbi kan vi väl skapa nytt? Momentum för förändring finns, låt oss handla modigt.
Vad kan du göra för jordklotet under detta läsår?
Jag önskar Helsingfors universitets studenter, anställda och vänner ett riktigt gott läsår!