Med sitt svar avsåg hon att även om studeranden lämnar Finland efter examen har han eller hon alltid en plats för Finland och Helsingfors universitet i sitt hjärta, vilket även påverkar beslutsfattandet som sakkunnig. Dessa beslut kan ha varierande följder även för Finland. Så kallad ”brain drain” kan i bästa fall även innebära att den utexaminerande studeranden utför arbete som kommer till nytta för Finland. Vi bör se till att vi lockar internationella examensstuderande. En magister eller doktor som tagit sin examen vid Helsingfors universitet är oersättlig för universitets image.
Antalet internationella utbytesstuderande som kommer till Helsingfors universitet har legat kring tusen studerande per år under de senaste åren. Siffran kunde vara högre, men har åtminstone inte sjunkit. Dock har en tydlig minskning av våra egna studerandens intresse för att åka på utbyte kunnat skönjas. Orsakerna till detta måste analyseras noggrant, eftersom åtminstone eventuella strukturella orsaker måste elimineras. Det är synd om studerandena väljer att inte utnyttja den unika möjligheten att få en inblick i vardagen som studerande i ett annat land och vid ett annat universitet. Redan på ett par månader lär man sig olika nya saker och åtminstone att ifrågasätta både det egna och det främmande. ”Gäddan blir varse om att den är en fisk först när den tas ur vattnet”, konstaterar professor i antropologi Thomas Hylland Eriksen vid Universitetet i Oslo. – Jag menar dock inte att det skulle vara så jobbigt att åka på utbyte att man håller på att kvävas, utan tvärtom.
Den ovan nämnda organisationen International Association for Universities har sedan 2003 genomfört en global utredning av effekterna av internationalisering vid universiteten. Enligt den senaste kartläggningen är de största fördelarna som internationalisering medför för universiteten ökat internationellt samarbete och utveckling av beredskaper (capacity building) samt förbättrad kvalitet hos undervisningen och forskningen. De risker som internationalisering medför är enligt universiteten som deltog i utredningen ökad konkurrens. För Helsingfors universitet som har klarat sig bra i internationella rankningar är konkurrens inte någonting negativt, utan fungerar snarare uppmuntrande. Framgångsrika universitet måste dock erkänna sitt globala ansvar.
För tillfället är var fjärde medlem av Helsingfors universitets undervisnings- och forskningspersonal av någon annan än finländsk nationalitet. År 2016 utgjorde de en femtedel. Jag anser att även personer som kommit till universitetet efter att ha disputerat eller arbetat vid ett utländskt universitet kan anses vara internationell personal. Den know-how som internationell erfarenhet medför är oersättlig för utvecklingen av universitetet. I mitt tidigare uppdrag som dekanus för Humanistiska fakulteten deltog jag i rekryteringen av flera personer med internationell bakgrund och fick till min glädje märka det mervärde som internationell erfarenhet medför i det vardagliga arbetet vid universitetet. Ofta får man hör att en person som saknar kunskaper i finska inte deltar i förvaltningen. Detta stämmer inte enligt min egen erfarenhet; arbetet är bara annorlunda. Jag tror att exempelvis inom arbete som gäller utvärdering av forskning har den internationella personalen vid vårt universitet haft en central roll vid utarbetandet av olika dokument. Så var det åtminstone på min egen avdelning.
Vid Helsingfors universitet genomsyrar internationalismen all verksamhet. Den är inte ett mål i sig utan en metod för att uppnå de främsta resultaten inom forskning, undervisning och samverkan med samhället. Ett fenomen som fick sin början som mobilitet bland studerande är i dag mobilitet, samarbete och delning av kunskap. Vid internationellt samarbete bör man alltid komma ihåg den lokala aspekten och att även de personer som forskningen gäller måste få tillgång till kunskapen. Om exempelvis forskare vid Helsingfors universitet gör genombrott på det arktiska området måste kunskapen även komma lokalbefolkningen till nytta.
Då vi under våren 2019 som en del av strategiarbetet övervägt var vi befinner oss, har de centrala frågorna varit frågor om mångfalden inom vårt samfund. I vår kommande strategi bör vi fundera på hur vi gör mångfald till en resurs. Vi vill fortsättningsvis verka för världens bästa på alla sätt.
Skribenten är Helsingfors universitets prorektor. Hennes ansvarsområden är internationalism, partnerskap, samverkan med samhället, alumnsamarbete, medelsanskaffning (i synnerhet internationell medelsanskaffning) och det nationella kulturarvet.