Åren i Frankrike var en bra tid för Kassem AlSayed Mahmoud. Han disputerade i livsmedelsteknologi i Frankrike 2007 och återvände till sitt hemland och Al-furat universitetet i Dayr az-Zawr 2009. I Syrien fortsatte han trots bristfälliga förhållanden att forska i matoljor, men ett år senare tvingades han gå med i armén.
– Militärtjänsten skulle räcka ett år, men efter folkresningen blev ingen hemförlovad. Alternativen var att döda eller bli dödad.
År 2012 flydde han till Qatar via Turkiet. Nästa vecka kommer han till Helsingfors för att föreläsa.
Universiteten på tillbakagång i Mellanöstern
Professorn i semitiska språk och kulturer vid Helsingfors universitet Hannu Juusola medverkar både i nätverket Scholars at risk, som hjälper forskare som är utsatta för förföljelser, och i Finska Vetenskapsakademins sektion för mänskliga rättigheter. Scholars at risk har bjudit in Mahmoud till Finland.
Mellanösternexperten konstaterar att området från Marocko till Iran är överrepresenterat när det gäller fall där forskarnas frihet kränks.
– Under de senaste åren har t.ex. situationen vid universiteten i Egypten, Syrien och Turkiet försämrats. Åsiktsfriheten har begränsats betydligt.
Enligt Juusola utsätts forskarna i Mellanöstern för hot från olika håll. Förtryckande regimer tål inte kritik, därför är all humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är hotad. Islamistiska organisationer försöker också ofta tysta ner forskarnas sekulariserade åsikter.
– I Israel som annars är mer stabilt har man försökt lägga ner institutioner där forskarna inte delar de nationalistiska åsikterna. Det är inte regelrätt förföljelse, men oroväckande, säger Juusola.
I många länder inom området har universiteten aldrig uppnått hög vetenskaplig nivå eller frihet. Ur forskarnas perspektiv har man aldrig lyckats bygga upp ett högklassigt högskolesystem i Mellanöstern.
Forskarsamfundets stöd behövs
Nätverken som arbetar för de mänskliga rättigheterna gör ett värdefullt arbete, men det finns situationer där de har små möjligheter att påverka.
– Jag tror t.ex. inte att Syriens ledning ligger vakna om natten på grund av de fördömande brev vi skickar, säger Juusola.
– Men det finns också exempel på att internationell uppmärksamhet har hjälpt forskare i svåra situationer, fortsätter han.
Den mest konkreta hjälpen forskare och universitet kan ge är att erbjuda fristäder. Ta till exempel Kassem AlSayed Mahmoud som är på väg till Helsingfors. Han har med bistånd av Scholars at risk erbjudits en forskaranställning vid universitetet i Ghent i Belgien. Det är såväl en fysisk som en mental fristad: ett skydd från förföljelser och en möjlighet att fortsätta sin akademiska karriär.
– Bara de som har förlorat sina hjärtan glömmer sitt hemland. Jag drömmer varje dag om att kunna återvända hem och om ett fritt Syrien, berättar Mahmoud i en intervju för Scholars at risk.
Det internationella nätverket Scholars at risk.
Kassem AlSayed Mahmouds intervju på Scholar at risks webbplats.