Vetenskapens internationella natur innebär att våra forskare måste besöka utländska konferenser och forskarsammanslutningar, medverka i nätverk och publicera i internationella serier för att nå framgång. På motsvarande sätt behöver vi utländska forskare som kan berika vårt inhemska forskarsamhälle här i Finland.
Finland strävar sedan länge efter en plats i den europeiska och internationella vetenskapens centrum. Vi anslöt oss till exempel redan på 1980-talet till Europeiska rymdorganisationen (ESA) och till Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN) på 1990-talet. Medlemsavgifterna i dessa organisationer har gett finländska forskare tillträde till internationella forskningsprojekt, och de har också ur ekonomisk synpunkt varit en satsning som har gynnat Finlands universitet och företag.
För den finländska forskningen har medlemskapet i Europeiska unionen och tillträdet till europeiska forskningsprojekt betytt ett stort steg för internationaliseringen under de senaste årtiondena. Genom de tematiska forskningsprogram som startades i början av årtusendet knöts många finländska forskningsgrupper och forskare till europeiska konsortier där samarbetet var alldeles konkret. Själv reste jag då mycket i forskningens tecken runt om i Europa. I samband med resorna kunde jag knyta många kontakter som fortfarande är livskraftiga. Varje forskare tillförde sitt eget kunnande till projekten, kunnande som inte fanns hos de andra. Styrkan i samarbetet var uppenbar och konkret.
Systematisk och långsiktig samverkan skapar viktiga nätverksbaserade infrastrukturer. Miljöstudier och observationer av jordens tillstånd är exempel på verksamhet som kräver geografiskt utspridda resurser. En enskild aktörs ekonomiska insats för nätverket kan vara ringa, men utan nätverkets alla delar skulle inte forskningen ha den omfattning och täckning som vi uppnår idag.
Inom EU har en av de viktigaste internationaliseringsåtgärderna varit att skapa nätverk för unga forskare genom olika slags forskar- och studentutbytesprogram. Programmen har tillhandahållit nätverk och finansiering för unga forskare som velat bekanta sig med hur forskning går till annanstans. Forskarna har kunnat skapa nätverk i ett tidigt stadium av forskarkarriären och vi har kunnat tillgodogöra oss kunskap och kunnande från andra länder. EU:s ramprogram för forskning är globalt sett unika strukturer, och de har främjat vår internationalisering i hög grad. Enbart under förra året åkte över 9 000 högskolestudenter från Finland på utbyte inom ramen för utbytesprogrammet Erasmus+.
Helsingfors universitet konkurrerar i synnerhet med framstående universitet i Norden och det övriga Europa. Vår förmåga att rekrytera begåvade och skickliga forskare och studenter är av avgörande betydelse för vår konkurrenskraft. För att lyckas måste vi kunna hjälpa dem som kommer annanstans ifrån integreras vid universitetet och i det finländska samhället. Utlandsrekryterade forskares och internationella studenters etablering i Finland måste göras smidigare genom ändrad praxis: det måste bli lättare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd och flytta sin familj till Finland, och studenter bör beviljas uppehållstillstånd för hela den tid de avlägger examen. Idag är det besvärligt att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd, och studenter får fortfarande inte uppehållstillstånd för hela den tid de avlägger examen. EU-medborgare ska fritt kunna röra sig och leva inom EU-området, och för dem behövs det en snabb registreringsled. Utexaminerade internationella magistrars och doktorers sysselsättning måste stödjas.
Problemen kan lösas, och i det gemensamma arbetet behövs såväl universiteten, företagen, och näringslivet som beslutsfattarna och medborgarsamhället. Vi kan ställa upp som mål att Finland ska ha de smidigaste och mest samordnade tjänsterna och därmed locka de bästa förmågorna att komma hit och stanna kvar. När en familj bestämmer sig för att följa med en forskare som flyttar till ett annat land för att arbeta måste alla livsområden vara i skick. Utgångsläget är gott; vi är ett attraktivt universitet och de som kommer till Finland uppskattar t.ex. tryggheten i vårt samhälle och de möjligheter till utbildning som erbjuds här. Vi måste se till att så också är fallet i fortsättningen.
Kaarle Hämeri
Kansler
Helsingfors universitet